Stressrehabilitering
Stressrehabilitering – Behandling av stress, depression och långvarig smärta
Stressrehabilitering blir nödvändigt när du stressat för mycket och länge – eller när problem upprätthålls eller förvärras av stress. Stressrelaterad ohälsa har blivit en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige enligt både Försäkringskassan och SVT.
Stressrehab blir då tyvärr nödvändigt för att återgå till ett normalt liv, där det är en specialiserad, men väldigt bred och varierande, tjänst som hjälper personer som drabbats av långvarig stress och/eller utmattningssyndrom och/eller långvarig smärta – eller mycket annat som kan påverkas av stress, i mina ögon. Depression och ångest är problem man kan ha när man absolut borde se över hur det ser ut med stress.
Långvarig stress i sig leder till en lång rad olika problem och symptom, från kognitivt och ”de typiska stressrelaterade diagnoserna” eller rakt av till annan psykisk ohälsa som ångest och depression eller långvarig smärta. De här leder många gånger till varandra där smärta, ångest och depressivt kan vara resultat av stress och/eller vara ytterligare stressorer som ger mer stressrelaterade problem över tid.
Syftet med stressrehabilitering är att bedöma, behandla och rehabilitera individen för att återfå bästa möjliga hälsa, funktionsförmåga och arbetsförmåga och behandlingen bygger många gånger på en helhetssyn och evidensbaserade metoder, där både kroppsliga och psykologiska angreppssätt kombineras för att uppnå hållbar återhämtning. Samtidigt behöver man många gånger se över sociala faktorer, ”livet”, för att få bästa möjliga resultat.
Om du vill ha hjälp med stressrehabilitering kontakta mig via kontaktformuläret eller boka en tid på bokadirekt för att ses eller höras.
Mer läsning
Mer om Utmattningssyndrom | Behandla Utmattningssyndrom | Test för Utmattningssyndrom
Mer om Depression | Behandla Depression | Tester för Depression
Mer om Långvarig smärta | Behandla Långvarig smärta
Träning för att behandla stress, depression och smärta. | Muskelsmärta och huvudvärk från stress.
”Stressrehabilitering” görs många gånger med fokus på stress – men där ”stress” är väldigt brett. Jag stoppar mycket under paraplybegreppet stressrehabilitering numera för att många verkar lida av ”ren stress”. En stor andel får också depressiva episoder, ångest, sömnstörningar och smärtproblematik AV stressen. Eller i samband med den där det ena leder till det andra och sen tillbaka igen. De går väldigt hand i hand och förvärrar varandra.
Det blir omöjligt att se till små delar och inte ha helheten i åtanke om målet är ett bra resultat. En del slutar äta, många prioriterar bort att röra på sig och ofta slutar man göra det som är roligt och givande i livet. Samtidigt innebär stressrehabiliteringen att hitta balans.
”Stressa mindre” låter lätt. Återhämta mer – vad det nu betyder i ditt fall – är ofta mindre intuitivt. Ångest och andra bitar kan behöva behandlas för att de kostar så enormt med energi. Har man då samtidigt slutat äta eller har en arbetsplats eller vardag som kostar enormt mycket energi så behöver man se till det. Går det inte jämt ut med in och ut när det kommer till ”energin” i livet så märks det så småningom. Vad som påverkar in och ut varierar mellan dig, mig och i princip alla. Därför blir det många gånger väldigt individanpassat.
Allt som hanterar stress och utmattning, depression och ångest eller smärta gör att jag numera behöver tänka i de här banorna. Med långvariga stressproblem, med märkbart med psykiska eller psykosomatiska problem så är det i princip nödvändigt att bredda och titta större än ”bara massage och någon träningsövning”.
Första konsultationen kring om jag kan hjälpa dig är inget jag tar betalt för om det är stressrehabilitering du vill ha hjälp med. Många gör ”första mötet” på telefon för att prata om problembilden och om vi passar ihop – men det går utmärkt att vi ses personligen och pratar om besvären också. Det är ju faktiskt trevligare. Stressrehabilitering är inget gör jag ”lite ostrukturerat” med ströbesök. Då är det projekt i ett antal veckor som gäller.
Första mötet för att diskutera problem och lösning är ett nödvändigt steg för att se om jag kan hjälpa dig och om vi passar ihop – för det krävs i nämnvärd utsträckning med det här. Inför att vi pratar om det så är det åtminstone för mig rätt skönt om du har försökt konkretisera problemet lite och läst eller lyssnat lite kring vad jag gör. ”Värt att tänka på” och ”Kontakt” innehåller lite idéer kring frågor att tänka på.
Så går ett första besök till hos Dolor
Ett första besök hos mig handlar inte om att prestera, förklara sig “rätt” eller passa in i en mall. Vi börjar med att du får berätta hur du har det – i din takt. Vad som fungerar, vad som inte gör det, och vad du är trött på att behöva bära själv.
Jag ställer frågor, ibland om kroppen, ibland om vardagen, ibland om sådant som sällan ryms i vanliga vårdbesök. Jag vill få ett hum om ”hela det biopsykosociala”: dig – med kropp, känslor, tankar och hur du lever. Tillsammans försöker vi förstå sammanhanget bakom dina symtom: stress, smärta, trötthet eller nedstämdhet uppstår sällan isolerat.
Under tiden försöker vi komma fram till var som kan vara nästa steg. Det kan vara samtal, kroppslig behandling, övningar, återhämtningsstrategier – eller ibland bara en tydligare riktning. Vad behöver du göra för förändringar, öva på eller snarare låta bli för att komma framåt?
Du förbinder dig inte till något innan vi kommer fram till att vi vill börja jobba ihop och verkligen försöka göra något svårt ett tag. Det viktigaste första steget är att förstå vad du faktiskt behöver. Så där börjar vi – för vi måste veta att vi kommer överens och att vi vill samarbeta med det här innan vi bestämmer något.
Många som kommer hit är vana vid att fungera. Utåt.
Inåt känns det många gånger tyngre. Kroppen säger ifrån, orken räcker inte, tankarna fastnar eller känslorna har blivit svåra att bära. Det är sånt man helst inte skyltar med. Men ofta har man redan försökt länge. Vården, egen disciplin, vila, ignorera, kämpa lite till.
Hos mig är min ambition att det ska finnas utrymme för att stanna upp och försöka förstå vad som faktiskt pågår – utan att förenkla och utan att pressa fram lösningar.
Förändring börjar sällan med rätt metod. Den börjar med att någon lyssnar, ser helheten och vågar ta det på allvar.
Där – med diskussion och gott om lyssnande och undrande – brukar vi börja. Sedan tar vi ett steg i taget.
Helhetssyn på stress, depression och smärta
Modern stressrehabilitering riktar sig mot personer med stressrelaterade tillstånd som utmattningssyndrom, ofta tillsammans med andra besvär. Stressmottagningar kan många gånger behandla ett bredare spektrum av psykiatriska diagnoser, men fokus ligger på stressrelaterade tillstånd som utmattning, ångest och depression.
I praktiken innebär det att man tar emot patienter som inte bara är utmattade av stress, utan kanske också har utvecklat nedstämdhet eller smärttillstånd till följd av den långvariga stressen. Psykosomatiska symtom – där psykiska faktorer bidrar till kroppsliga besvär – är vanliga och kräver att man adresserar både kropp och psyke samtidigt. Genom att se till hela patientens livssituation, inklusive arbetsliv och socialt stöd, kan behandlingen anpassas så att både de mentala och fysiska aspekterna av stressrelaterad ohälsa hanteras på ett effektivt sätt.
Multimodal rehabilitering och behandlingsmetoder
När jag ägnar mig åt stressrehabilitering arbetar jag utifrån en eklektisk och multimodal behandlingsmodell. Det betyder att flera olika terapeutiska metoder kombineras och skräddarsys efter individens behov. I en perfekt värld har man behandlande team av olika professioner med allt från läkare, psykolog/psykoterapeut, fysioterapeut och rehabkoordinator som samarbetar kring patienten. Så kan regioner och vård ibland jobba vid svårare fall och när man väl får tillgång till den hjälpen. Inom Region Västerbottens specialistklinik för stressrehabilitering erbjuds exempelvis ett multimodalt rehabiliteringsprogram (MMR) som pågår i 8–10 månader och inkluderar kognitivt beteendeinriktad samtalsterapi i grupp, arbetsåterinriktad rehabilitering, motiverande samtal om fysisk aktivitet samt regelbundna läkarkontroller. Då ägnar man sig åt:
- Samtalsterapi (KBT/ACT): Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som ofta utgör grunden för stressrehab, där man lär sig hantera stress, negativa tankemönster och känslor på ett konstruktivt sätt. Ibland sker detta individuellt och ibland i grupp, med fokus på stresshantering, återhämtning, ångest/depressionssymtom och livsstilsförändringar.
- Fysisk aktivitet och träning: Regelbunden, anpassad träning och rörelse är en central del av rehabiliteringen. Fysisk aktivitet kan förbättra sömn, minska spänningar och öka motståndskraften mot stress. Ofta använder man principer som gradvis upptrappning av aktivitet och ergonomiska råd, för att patienten ska våga röra sig utan rädsla för symtom.
- Avspänning och mindfulness: Olika tekniker för avslappning, medveten närvaro (mindfulness) och andningsövningar lärs ut för att aktivera kroppens lugn-och-ro-system. Detta kan inkludera exempelvis Basal kroppskännedom eller liknande kroppsterapier som hjälper patienten att återfå kontakt med kroppen och reducera stressreaktioner.
- Arbetslivsinriktad rehabilitering: Eftersom målet ofta är att patienten ska återfå arbetsförmåga, samarbetar stressrehab med arbetsgivare och använder rehabkoordinator för att planera återgång i arbete eller anpassningar. Under programmet kan arbetsträning eller successiv upptrappning av arbetsuppgifter ingå.
- Medicinsk uppföljning och rådgivning: En läkare kan vara delaktig för medicinsk bedömning – till exempel att hantera sömnsvårigheter, smärtbehandling eller sjukskrivning. Regelbundna läkarkontroller försäkrar att det inte finns andra obehandlade tillstånd och att rehabiliteringen fortskrider enligt plan.
Hos mig ägnar vi oss åt samma verktyg.
Det är en genomtänkt biopsykosocial lösning för återhämtning även om vi hos mig inte har tillgång till delarna med läkemedel. Ibland är läkemedel användbart och märker vi att det skulle vara nödvändigt så samarbetar vi i så fall med din vanliga vårdcentral vid behov.
Ett bio-psyko-socialt perspektiv
Ett biopsykosocialt perspektiv som ser till hela dig verkar göra stor skillnad för mycket långvariga problem, där stressrelaterad ohälsa i regel är ”psykosociala problem” med gott om fysiska symptom. Många gånger använder jag det här perspektivet ”redan vid mindre problem”. Det är ingen idé att försöka hjälpa någon med huvudvärk och bara implementera massage om problemen som orsakar huvudvärken är helt andra än bara lite spända muskler. Fungerar inte livet i allmänhet – ”det sociala” – eller om det är psykiska bekymmer som gör att man spänner sig och får ont, så kan man massera både länge och väl helt utan att bli nöjd med resultaten.
De här problemen kräver många gånger en bredare syn än att bara använda ett verktyg eller titta på en aspekt av livet. Livet handlar om många saker, och de kan vara relevanta allihop – eller möjligtvis att du behöver avlastning och anpassning på flera plan för att det ska göra stor nog skillnad.
Problemlösning, KBT och ACT
Problemlösning är ofta en nödvändighet för att övervinna pågående problem där KBT och ACT i princip blir problemlösning – eller sätt att flexibelt leva på ett bra sätt trots problem – när det kommer till ”terapi”. Jag använder det främst för att minska negativa symptom vid depression och ångest, för att förbättra sömn eller minska lidandet vid långvarig smärta.
Mer om Kognitiv Beteendeterapi→
Tillräckligt med analys och eftertanke.
Att analysera och reflektera över situationen är nödvändigt i all problemlösning. Utan det är problemet för vagt. När ”livet” är svårt, är livet vad vi behöver se över – och det är brett. Dagböcker, frågeformulär och diskussioner är i allmänhet avgörande för att få perspektiv nog för att kunna komma framåt. Det blir i viss utsträckning det man tänker sig som ”samtalsterapi” i vissa sammanhang – med målsättningen att det mynnar ut i någonting konkret att göra åt bekymmer.
Dolor Detection Diary som du kan hitta under gör-det-själv är ett sånt verktyg som används för att analysera.
Gör det själv / Dolor Detection Diary→
Lugna ner och samtalsterapi
Stress är ofta ett av de primära problemen, eller åtminstone en del som förvärrar det som besvärar, så det är ofta nödvändigt att inkludera att lugna ner och avlasta på olika sätt. Samtalsterapi används i allmänhet under hela projekten för att ventilera kring vardagen, diskutera sociala aspekter och minska negativa känslor – som i sin tur generellt lugnar ner.
Fysisk aktivitet och manuella terapier
Fysisk aktivitet är absolut nödvändigt för alla! Särskilt om det är stressigt, skulle jag säga. En del mår bra av manuella terapier för smärtlindring också, men det är inte den stora delen i stressrehabilitering.
Mer om träning och smärtlindring→
Livscoaching, målsättning, drömmar och ambitioner
Det här är ”andra sidan av myntet” till KBT och ACT där de bitarna fokuserar på det sjuka – men där det friska kan vara minst lika viktigt. Fler behöver antagligen fokusera mer på det i livet som är positivt, viktigt, härligt och värdefullt.
Många mår dåligt för att de inte har det som de vill – men de försöker inte heller sträva efter det. Istället blir man fast i vardagspussel och lite av ett limbo där det ofta är lite för tråkigt och ointressant, stressigt eller att man rakt av mår dåligt – och dagarna går. Då blir det viktigt att sätta fingret på var du vill vara och hur det vore härligt om livet såg ut. Du mår inte bättre av ingenting – du skapar den bättre känslan. Vart vill du?
Beteendeförändring framför symtomlindring
En viktig princip i stressrehabilitering är att långsiktig beteendeförändring värderas högre än kortsiktig symtomlindring. Manuella behandlingar – såsom nålbehandling (akupunktur/dry needling), massage eller medicinsk laser/TENS – kan användas i liten utsträckning för att lindra muskelspänningar och smärta. Dessa tekniker ger ofta tillfällig lättnad och kan hjälpa patienten att slappna av, men de utgör bara en mindre del av helheten.
Tyngdpunkten ligger i stället på att patienten ska utveckla egna strategier och vanor som främjar hälsa: exempelvis förbättrad sömnhygien, balans mellan aktivitet och vila, regelbunden motion samt mentala verktyg för att hantera stressande situationer.
Genom KBT/ACT-baserade insatser fokuserar man på att förändra ohjälpsamma tanke- och beteendemönster, öva på gränssättning och lära sig prioritera återhämtning i vardagen. Ofta involverar detta också psykoedukation – att lära sig om hur stress påverkar kroppen och psyket – vilket ger ökad förståelse och motivation hos patienten. I rehabiliteringen ingår även att se över psykosociala faktorer i patientens liv, till exempel socialt stöd, fritid och krav i omgivningen, då dessa faktorer många gånger är avgörande för varaktig förbättring. Helhetsperspektivet är alltså centralt: patienten får hjälp att identifiera stressorer i hela sitt liv och göra förändringar för att uppnå en hållbar livsstil.
Individanpassning och patientens delaktighet
Varje rehabiliteringsplan utformas individuellt där vi börjar behandlingen med en noggrann bedömning för att fastställa eventuella diagnoser och behov. Jag ”sätter inga diagnoser”, men det kan vara rimligt bra riktlinjer att gå efter. Därefter tas en behandlingsplan fram gemensamt med patienten, baserat på personens unika resurser, svårigheter och mål.
Patienten uppmuntras att vara aktiv och delaktig i sin rehabilitering – mycket av framstegen beror på det arbete som sker mellan besökstillfällena, när patienten omsätter nya insikter i praktiken. Att arbeta med motiverande samtal är därför en del i processen, så att patienten känner sig inspirerad och stöttad att genomföra nödvändiga förändringar. Regelbunden uppföljning, anpassning av åtgärder och utvärdering av framsteg säkerställer att rehabiliteringen håller rätt riktning och tempo för den enskilde.
Lokalt på plats eller nationellt och digitalt?
Jag befinner mig i Uppsala. De här bitarna är absolut mest lätthanterliga lokalt där man träffas personligen och en del bitar med manuella terapier eller att handgripligt hjälpa till vid träning är nödvändiga att göra tillsammans. Samtidigt är stressrelaterad utmattning ett nationellt problem. Delar av det jag gör går att göra på distans eller digitalt har det visat sig sedan Covid.
Både träning, rehabilitering av fysiska besvär och att lära andra om kroppen går att göra den biten. Men i stor utsträckning så skiljer sig inte rehabiliteringsprinciperna nämnvärt åt mellan olika orter – överallt strävar man efter att förbättra patientens hälsa, funktion och arbetsförmåga genom en kombination av medicinsk, psykologisk och fysisk behandling. Kan du få hjälp lokalt kan det vara lättare, bättre eller åtminstone mer personligt. Det blir viktigt att man känner sig bekväm med sin terapeut och kommer överens.
Det som kan variera är omfattningen och formen: större enheter, som inom en regionklinik, kan erbjuda längre program och teamträffar, medan en mindre mottagning som min erbjuder en mer personlig och flexibel kontakt. Jag är generellt väldigt tillgänglig för mina klienter och gör många gånger ”allt jag kan” för att de ska få det de behöver. Men du behöver välja hjälp som du tror fungerar. För stressrehabilitering och att återhämta sig från utmattningssyndrom, depressivt och en hel del annat har det visat sig att det här fungerar förvånansvärt väl… där en del tidigare uttryckt att det inte finns något att göra åt det.
Vi har haft högt stående läkare och ”ledare i framkant” inom vård-branschen där man uttryckt att det inte går att göra någonting åt stressrelaterad ohälsa. Att ”stressrehabilitering då blir onödigt”. Det har visat sig vara fel. Jag har sett i ganska många år vid det här laget att det går att få ändring, göra skillnad och få en anmärkningsvärd förändring i symptombild och i hur människor mår och har det – men det krävs många gånger förändring i tillvaron och hos individen.
Stressrehabilitering kretsar mycket kring beteendeförändring. Det måste göra det. Man måste ändra sig själv, många gånger. Hur man gör, vad man gör och i viss utsträckning även tankar och värderingar många gånger. Det kanske inte går att du fortsätter jobba livet ur dig, fokuserar på allt och alla andra samtidigt som du uteslutande låter problem, sjukdom och elände växa inom och omkring dig längre. Då behövs ändring av både värderingar, fokus och beteenden.
Det är svårt – men i kontrast till vad man då tidigare sagt – väldigt görbart. Det går att hämta sig efter att det varit för mycket, för jobbigt och när man blivit och varit sjuk. Man kan återhämta sig. Många gånger i stor utsträckning. Ibland, för all del, inte helt.
Men det är i det närmaste alltid värt besväret att byta riktning och göra bättre. För att ändra när det är svårt så behöver man vara förändringsbenägen, tänker jag generellt, och det är väldigt användbart med stöd när man gör någonting svårt. Gör man någonting nytt, svårt och ska ändra i princip allt som tidigare styrt livet så är det inte gjort i en handvändning. Det är att göra någonting helt onaturligt.
Dagen innan jag skriver det här så träffade jag någon för första gången som blev sjukskriven för 8 år sedan. Hon har fortfarande märkbart mer symptom ”när det blir för mycket”, har fortfarande en del symptom alltid och kan fortfarande inte, enligt sig själv, lugna ner sig helt, vila och bara vara. För… det är antagligen inte naturligt för henne. Hon är inte en sån som bara kan sätta sig ner och vila.
Och då, tänker jag, vill hon träna på något svårt, som är helt onaturligt för henne. Med ”ordentlig stressrehabilitering” och med att göra det lokalt så tittar man helst på att göra de där svåra sakerna tillsammans istället för att göra som man många gånger annars gör där man sjukskriver, skriver recept på läkemedel… och bara väntar på att det ska lösa sig och gå över.
Kanske att hon får byta arbetsplats på eget bevåg när hon väl kommer på att det är nödvändigt. Det kan lösa delar av problemet, kanske för att komma under tröskelvärdet och nivån för ”helt förstörd och sjuk på allvar”, men tar man inte tag i det mycket nog så blir det kanske inte bra nog så man når till nivån härligt och bra liv man gillar och vill ha.
Där kommer det fina in i att göra det lokalt. Med ordentlig stressrehabilitering så tycker och tror jag att det är bra. Då går det att göra tillsammans och det går att bry sig väldigt mycket mer på ett annat sätt. Spenderar man timmar tillsammans i veckan så blir det mer av en relation och ett större, bättre och djupare samarbete än om man gör det på distans, digitalt eller med flera olika vårdgivare som man träffar ett par gånger vardera.
Sammanfattning
Stressrehab är en rehabiliteringstjänst inriktad på stressrelaterad psykisk och somatisk ohälsa. Genom att kombinera evidensbaserade metoder från flera fält – psykoterapi (KBT/ACT), fysioterapi, medicin och arbetsterapi – adresserar man hela människan istället för enbart enstaka symtom. Fokus ligger på att hjälpa patienten att återfå balans genom egenaktivitet och kunskap, stödd av professionell vägledning. Resultatet är inte bara symtomlindring i stunden, utan en långsiktig ökad motståndskraft mot stress, bättre psykiskt mående och ofta förbättrad livskvalitet.
Mer lyssning
På Podden Patric på Dolor pratar utmattning, depression och smärta (finns också på Spotify) börjar jag redogöra kring ”Vad är…” ”Varför får vi…” och ”Hur behandlar man…” alla de tre av utmattning, depression och smärta. Stora ämnen, där jag försöker börja resonera lite kring vardera. Efter det är ämnena desto bredare…
Mer läsning om Stress och Utmattning
Mer kring Utmattningssyndrom
Mer om att Behandla utmattningssyndrom
Diagnos vid utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa
Självtest KEDS används för att kvantifiera ohälsa från stress
Några ord från tidigare utmattade klienter
Vill du börja tänka själv? Börja med att kartlägga livet!
Mer läsning om Depression
Mer kring Depression, symptom och hur det definieras.
Mer om att Behandla depression
Hur depression bedöms och diagnostiseras med MADRS och DSM-5.
Några ord från tidigare deprimerade klienter.
Mer läsning om Smärta
Mer om Långvarig smärta
Mer om att Behandla långvarig smärta.
Några ord från tidigare smärtklienter.
En tidigare klient berättar om sitt perspektiv på utmattningssyndrom
Genom bloggen kan du läsa ett inlägg ”Från grå och gråtandes till gul och glad!” om en kvinnas berättelse om – och perspektiv på utmattningssyndrom med mycket både depressivt och smärta inblandat. Föredrar du att lyssna i en halvtimme så når du poddcasten via Spotify, Acast eller där du annars hittar poddar. Sök då på Patric på Dolor pratar utmattning, depression och smärta så hittar du rätt.
Hon skriver också:
”Patric är det bästa som har hänt i mitt liv. Jag kom till honom för fem månader sedan för att jag trodde att han höll på med massage. Jag var trött och kände mig ledsen och ville unna mig något. När jag kom började han ställa en massa frågor och jag satt och grät i två timmar hos honom. Det blev inte så mycket massage. Jag berättade hur jag mådde. Under de senaste två åren hade jag huvudvärk varannan dag, sömnproblem(jag kunde inte sova alls), depression, problem med magen, ätstörningar, pendling i vikt, stressrelaterade hudproblem. Jag var jämt arg, sur och ledsen.
Patric hjälpte mig att inse att relationen jag levde i var destruktiv och att jag faktiskt mådde dåligt. Själv försökte jag ihärdigt hålla uppe fasaden för att visa på att allt var fortsatt förträffligt, trots att det egentligen var förfärligt.
En månad senare startade vi projektet och mitt liv förändrades. Jag skilde mig, flyttade till en egen lägenhet, jag började känna glädje i livet igen, alla mina symptom försvann med tiden.
Idag tränar jag regelbundet, äter vad jag vill, träffar vänner, gör saker som jag tycker om att göra. Jag gör vad jag vill. Förut hade jag varken tid, energi eller lust att göra något. Idag känner jag mig ung igen och väntar med spänning på varje ny dag som kommer och allt som väntar på mig. Livet känns underbart och helt fantastiskt. Jag är så tacksam att det inte finns ord att beskriva den känslan. Utan Patric skulle jag gå under. Jag var för trött för att agera själv.
Idag har jag blivit en bättre mamma för mina barn, en trevligare kollega, en snällare granne, en gladare medmänniska. Jag har blivit självständig, stark, modig och glad. Jag är nöjd med mitt liv. Patric har tillbringat många timmar med mig och gjort många konstiga saker: suttit bredvid mig i bilen när jag var rädd för att köra, täckodlat på min kolonilott, slängt mitt gamla skräp på återvinningen, handlat med mig, tränat med mig, lagat mat för mig, guidat runt mig på kyrkogården, tagit långa promenader och mycket mycket mer… Alla borde ha en Patric.
Det är så jag vill vara. Det är så jag vill leva.”
Stressrehabilitering är inte en enskild sak.
Stressrehabilitering är nästan alltid individanpassat och väldigt personligt, skulle jag säga.
Stressrehabilitering… ska helst inte göras alldeles för kliniskt, fullt med sjukhuskläder och i alldeles för torftiga och sterila rum.
Stressrehabilitering måste handla om att bygga ett liv man vill ägna sig åt, vara i och leva på ett härligt sätt.
FAQ
Hur vet jag vilken behandling jag ska boka?
Du behöver inte veta. Om du är osäker – boka ett första samtal eller fyll i formuläret, så hjälper jag dig att välja rätt upplägg. Din uppgift när du söker vård är inte att veta vilken vård du ska ha, behöver eller borde välja. Det är (ytterligare) ett problem som märks inom primärvård. Jag frågar också vad mina klienter vill ha hjälp med – men jag lägger inte ansvaret på dig kring att du ska veta vad du ska få för hjälp. Fråga, så hjälps vi åt.
Måste jag vara “utbränd” eller ha en tydlig diagnos?
Nej. Du behöver ingen diagnos. Många söker hjälp tidigt – vid långvarig stress, smärta, trötthet eller nedstämdhet – just för att inte hamna i (mer) utmattning eller djup(are) depression.
Passar Dolor mig om jag är sjukskriven eller redan varit i kontakt med vården?
Ja. Många som kommer till mig har redan varit i kontakt med vården, ibland under lång tid. Hos mig kompletterar vi ofta det som saknats – helhet, tid, sammanhang och praktiska strategier i vardagen. En del får bra nog hjälp och vård genom ”vår vanliga vård”. En del upplever att de får i princip ingen hjälp alls. Jag finns för att en del inte är nöjda alls med hjälpen de får den vägen. Då hjälper jag till med det jag kan och det man behöver.
Är detta terapi, fysioterapi eller coaching?
Det är en kombination – som alltid anpassas efter dig. Jag arbetar med fysioterapi, samtal och KBT-baserade metoder i en ambition att använda vad man kallar för ett biopsykosocialt perspektiv – jag ser hela dig med kropp, tankar, känslor och din tillvaro. Fokus ligger på funktion, återhämtning och hållbar förändring, inte ”etiketter” med diagnoser uteslutande.
Är detta psykoterapi?
Jag bedriver inte specialistpsykiatri eller psykoterapi inom offentlig vård. Mitt arbete utgår från KBT, ACT och samtal i ett praktiskt, vardagsnära format med fokus på beteendeförändring och återhämtning.
Är du legitimerad behandlare?
Jag är inte ”legitimerad” för att jag inte är sjukvårdspersonal, men har patientförsäkring för moment som behöver det: träning och manuella behandlingar. I övrigt arbetar jag med fysioterapeutiska metoder, samtal och KBT-baserade verktyg. Min verksamhet är privat och fokuserar på funktion, återhämtning och livskvalitet – ibland som ett komplement till traditionell vård, ibland istället för när den inte räckte till.
Vad skiljer Dolor från vanlig vård eller en psykologmottagning?
Vården är idag väldigt specialiserad och specialisterna ägnar sig åt varsin del, där jag försöker undvika att jobba så uppdelat. Du har visserligen ett “kropp” och ett “psyke” – och en helt vanlig vardag. Men jag försöker se dig som människa och behandla bredare och lite mer sömlöst. Smärta, stress och depression hänger ofta ihop – och behandlas därför tillsammans. Du slipper bli bollad mellan olika instanser som man hamnar i med den ideala vården, om man får den: det man kallar för ”multimodal vård”. Hos mig försöker jag göra tillräckligt för att du inte ska behöva många terapeuter.
Hur snabbt märker man effekt?
Det varierar. Vissa upplever lättnad redan efter första besöket, andra märker förändring över tid. Målet är inte snabba lösningar – utan hållbara förbättringar som faktiskt håller i längden. Långvariga problem löses inte med små, korta och tafatta lösningar. Det är därför jag började ägna mig åt ”de större problemen”. Rent fysiskt kan gå fort. Med mentala delar där det behövs KBT-behandling är det ofta veckor man pratar om. Ibland vill man ändra tanke- och beteendemönster som du haft med dig i princip hela livet. Det kan ta tid! Och det är helt okej.
Kan jag kombinera behandling hos dig med läkemedel eller annan vård?
Ja. Många gör det. Jag ser min roll som ett komplement, inte en ersättning, till annan vård när det behövs. Läkemedel är inget jag skriver ut – och det finns absolut andra terapeuter som är mer specialiserade än mig. Därför har jag klienter som kompletterar med mig samtidigt som man får hjälp på annat håll. Läkemedel kan vara strålande. Det jag blir ledsen av är när man använder uteslutande och BARA läkemedel för att behandla ett för dåligt liv. Det är sällan lösningen.
Är digitala samtal lika effektiva som fysiska?
För många är det så, även om jag i ärlighetens namn upplever att det är lättare och smidigare att ses personligen. Digitala samtal fungerar särskilt bra för stress, depression, livsstrategier och KBT-arbete. Vid kroppsliga besvär rekommenderar jag ofta fysiska besök för att kunna undersöka bättre – en kombination är en kompromiss!
Arbetar du med både kvinnor och män?
Ja. Även om många av mina klienter är kvinnor, är både män och kvinnor välkomna. Psykisk ohälsa verkar något överrepresenterad hos kvinnor – i Sverige är ration 2:1 kvinnor/män när det kommer till depression – och jag misstänker att de generellt är mer villiga att söka hjälp för problem. Men jag ägnar mig åt båda könen. En del män kan också föredra att få hjälp av män, där många inom vården annars är kvinnor.
Är detta rätt för mig om jag “fungerar” men mår dåligt?
Ja – kanske särskilt då. Många som söker hjälp är högfungerande utåt, men betalar ett högt pris inåt. Det är ofta klokt att ta tag i det i tid, INNAN det rasar och du inte fungerar. Beteendeförändringar och ”arbetet som behöver göras” kan vara lättare att göra innan du krashar och tappar all kapacitet som du skulle kunna använda för att vända situationen.
Hur vet jag om mina besvär “är tillräckligt allvarliga” för att söka hjälp?
Du behöver inte vara på botten för att få hjälp. Många som kommer till mig fungerar fortfarande i vardagen, men till priset av ständig trötthet, smärta, oro eller inre press. Det är ofta klokare att ta tag i problemen innan de växer sig större och svårare att vända.
Tänk om jag inte orkar göra “allt man borde”?
Då börjar vi där du är. Många som söker stressrehabilitering är redan överbelastade av krav, råd och måsten. Arbetet hos mig handlar lika ofta om att skala bort, prioritera och återfå handlingsutrymme som att lägga till nya övningar eller strategier. Många gånger är det snarare att vi plockar BORT saker du tror eller känner att du måste göra till att börja med. Det går inte alltid att lägga till fler måsten och borden.
Vad händer om jag inte vet hur jag mår – bara att något inte stämmer?
Det är väldigt vanligt. Du behöver inte veta allt från början. Det är också en del i varför vi pratar innan vi bestämmer att vi ska jobba med situationen tillsammans. Vi försöker bena ut något smart redan då – för att se om det är lämpligt. Du behöver inte heller kunna sätta ord på allt när vi väl börjar. En del av arbetet är just att tillsammans förstå vad som pågår – i kroppen, tankarna, känslorna och livet runt omkring. Det är okej att saker är svåra, eller lite obegripliga.
Är stressrehabilitering bara “prata om stress”?
Stressrehabilitering kan innebära att du börar förstå stress med vad det är och varför det blir som det blir – och det handlar om samtal. Men… Absolut inte att det stannar i att man pratar om stress. Efter förståelsen vill jag helst att man klarar av att påverka allt – beteenden, återhämtning, sömn, smärta och hela det psykosociala – för att förändra situationen i praktiken.
Måste jag vilja förändra hela mitt liv för att komma hit?
Nej. Vi börjar inte nödvändigtvis med alla stora livsbeslut. Ofta handlar det om små justeringar som gör stor skillnad över tid. Ibland blir större förändringar tydliga senare – ibland inte alls. I en del fall är det relevant att förändra stora delar i livet. Tidigare klienter har skiljt sig, tagit sig ifrån destruktiva förhållanden där man blir slagen eller bytt jobb… Men det är inte alla som behöver göra stora och dramatiska gester för att det ska bli ett lättare eller bättre liv.
Är det här rätt om mina besvär är både psykiska och kroppsliga?
Ja, absolut. Många av mina klienter har både smärta, trötthet, spänningar och psykiska symtom. I praktiken hänger de ofta ihop och behöver förstås tillsammans, snarare än behandlas var för sig. DÄR är något som ”vanlig vård” många gånger blir för uppdelad. Psykologer är duktiga på det psykologiska och fysioterapeuter på det fysiska, men även på smärtrehab på akademiska förstår jag det som att de har varsin del, väldigt uppdelat – där jag exempelvis ser träning och fysisk aktivitet som utmärkta tillfällen för exponering för smärtpatienter, för att de ska kunna lära om.
Tänk om jag “redan vet allt” men ändå inte får det att fungera?
Då är du i gott sällskap. Kunskap räcker sällan när stress och belastning varit långvarig. Här arbetar vi inte bara med vad du vet, utan med hur du faktiskt lever, reagerar och belastar dig själv i vardagen. Vet du allt så behöver jag redogöra och tjata mindre. Sen ser och känner jag många gånger att det är skillnad på att ”veta” och att ”förstå”. Implementeras det man vet till den grad att det blir som det borde? Eller behåller man ”vet”-delarna som ren teori? Beteendeförändringar är svårare än att man bara ska veta. Alla vet att man borde träna och äta rätt och riktigt – men det hjälper inte heller.
Arbetar du även förebyggande – innan det blivit riktigt illa?
Ja. Många söker hjälp just för att bromsa ett förlopp som annars riskerar att leda till utmattning, långvarig smärta eller depression. Det är ofta lättare att göra förändringar innan kapaciteten är helt slut. Gör man på det sättet behöver man inte känna att alla resurser ska läggas på terapi heller. Då blir det att man ändrar innan man har för lite resurser att ändra med.
Är det här rätt plats om jag är skeptisk till “terapi”?
Det kan det vara. Jag arbetar praktiskt, konkret och vardagsnära. Fokus ligger inte på att analysera dig som person, utan på att förstå mönster och hitta fungerande sätt framåt. Att vara skeptisk till terapi är rimligt i viss utsträckning, tänker jag. Min ambition är många gånger också att det inte ska vara så terapi-igt. Att vara ute och röra på sig och prata under tiden är en form jag ägnar mig åt – det tar många gånger bort mycket av terapi-känslan. Sånt här skulle jag bolla och diskutera i början, för att se hur man vill ha relationen och hur sessionerna ska se ut. Det vi gör ska passa dig!
Hur aktiv behöver jag vara mellan besöken?
Det varierar. Vissa perioder innebär mer eget arbete, andra mindre. Ambitionen är att det vi gör ska vara rimligt att genomföra – inte ytterligare en belastning i ett redan fullt liv. Samtidigt blir det ingen förändring om man inte gör någon förändring. Så det är väldigt upp till dig, situationen och ”det hela”. En del klienter har jag träffat rätt många timmar i veckan, då för att verkligen få ordning och styra upp det hela… Även om det är klienten som gör jobb, tänker, resonerar och gör om i vardagen. Är tillvaron inte så katastrof att man behöver ändra allt så behövs mindre intervention.
Vad händer om det visar sig att jag behöver annan typ av hjälp?
Då pratar vi om det – och jag hänvisar mer än gärna till dem som gör saker bättre än mig. Jag ser inte min roll som att “hålla kvar” någon, utan att hjälpa dig åt rätt håll. Ibland innebär det att komplettera med annan vård eller specialistkompetens. Ibland är det att du inte gör någonting med mig, eller bara mindre saker. Det är en del av det fina med att vi pratar i början också. För svåra psykiatriska fall ägnar jag mig inte åt, exempelvis.
Är detta rätt för mig om jag har svårt att sätta gränser?
Ja, ofta. Många som söker stressrehabilitering har under lång tid prioriterat ansvar, prestation eller andras behov före sina egna. Det är något vi ofta behöver arbeta med på ett konkret och hållbart sätt. Så det är kanske inte ”nödvändigtvis rätt” bara för att du har svårt att sätta gränser. Det är snarare att det blir mer sannolikt att stressrehabilitering behövs om du inte kan sätta gränser. Det är något jag ägnar mig åt regelbundet. Det går att bli bättre på har det visat sig!
Hur lång tid tar stressrehabilitering?
Det går inte att säga i förväg. Mina projekt är 12 veckor som standard. Vissa behöver en kortare period för att få riktning och struktur, andra ett längre arbete. På tolv veckor är de flesta märkbart klokare och lugnare, skulle jag säga… Men inte nödvändigtvis färdiga. Målet är inte att hålla på så länge som möjligt – utan så länge det behövs. Men någonstans var jag tvungen att sätta en standard. KBT-program och hur de många gånger är utformade fick bli något av ett riktmärke.
Är det här “för mjukt” om jag vill ha tydlighet?
Nej. Arbetet är empatiskt, men inte otydligt. Många uppskattar att få både förståelse och konkreta perspektiv på vad som faktiskt behöver förändras. Det händer att jag är både konkret med vad som borde göras, komplex i resonemang och krass med vad som blivit fel och vad man måste göra bättre. Idealt är om det går att göra ödmjukt och diskuterande, men det händer att jag behöver vara väldigt tydlig – för en del behöver verkligen det. Klienter måste veta vad som ska ändras för att det ska bli bättre.
Vad är målet med stressrehabilitering hos dig?
Målet är inte att du ska bli stressfri i teorin… Eller ens i praktiken. Du kommer inte kunna bli FRI från stress. Det är varken målet, realistiskt eller rimligtvis önskvärt fysiologiskt. Målet är att du ska få ett liv som är mer hanterbart, hållbart och i linje med dina faktiska förutsättningar och värderingar – utan att ständigt gå på reservkraft, lida dig genom livet eller bara överleva.
Hur vet jag om stressrehabilitering är rätt steg just nu?
Många undrar när det är “rätt tid” att söka hjälp. Ett bra riktmärke är om stressen påverkar din sömn, relationer, arbetsförmåga eller ger kroppsliga symtom i vardagen. Ju tidigare man förstår mönster och samband, desto bättre förutsättningar att hitta hållbara sätt framåt. Men det är givetvis samtidigt rimligt att resonera att du inte ska laga något som inte är trasigt. Besväras du inte har du inget att laga. Besväras du av stress och lider av det så är det rimligt att göra något åt det. Kontakta mig och bolla lite om du är osäker; det är också en variant för att besluta om det är en god idé. Jag vill inte jobba med alla – jag vill träffa dem som vill träffa mig, och jag vill hjälpa dem som vill ha hjälp.
Kan stress vara farligt om jag ignorerar det?
Stress i sig är ett normalt fysiologiskt svar, men när det är långvarigt utan återhämtning kan det leda till utmattningssyndrom, en uppsjö kroniska problem, kroppsliga symtom eller, lite vagt, andra hälsoproblem. Därför är det klokt att ta tecken på stress på allvar. Kortvarigt är stress sunt och bra. Det är den långvariga varianten som resulterar i problem du inte vill ha.
Vad gör man första gången man kommer hit?
Första mötet handlar om att kartlägga och om perspektiv i stor utsträckning. Du får beskriva hur du mår, hur det är med kroppen och symptom, tankar du har, kanske resonera kring känslor eller eventuella känslomässiga problem du upplever. Det är rimligt att vi börjar diskutera vardagen, vad som påverkar på gott och ont och vad som kan vara problemområden – eller bra delar av vardagen som man ska ägna sig åt mer. Början av projekt kretsar ofta kring kartläggning, perspektiv – och återhämtning. Men först måste vi försöka skapa en helhetsbild och förstå vad som faktiskt bidrar till dina symtom.
Hur lång tid tar en session och vad gör vi då?
Sessionerna är ibland längre än ett vanligt “samtal”, där många besök annars är 45-60 minuter. Det anpassas efter vad som känns mest effektivt för dig. Alla orkar inte längre och det är inte alltid nödvändigt att det är längre. Vi behöver inte ha besök för sakens skull. Vi kartlägger stressmönster, pratar om beteenden och testar strategier – både samtalsbaserat och kroppsligt, när det behövs. Det vi gör är allt från samtal till manuella behandlingar eller träning. Många gånger är ett besök ~45-90 minuter. Med projektklienter som jobbar framför allt med stress och långvarigare problem så är jag mindre noga med hur långa besök är, jämfört med dem som söker för uteslutande fysiska besvär. ”En- eller fågångsbesök”, så är det generellt mer petigt med minuter, då är det mer ”vanligt fysio- eller massör”-tänk i besöken. Besök där vi diskuterar hela livet vill jag att de ska kunna vara mer avslappnade i tidspress.
Är stressrehabilitering samma sak som en stresshanteringskurs?
Nej. En rehabiliteringsprocess tar oftare sin utgångspunkt i din livssituation, dina beteenden och dina kroppsliga reaktioner – inte bara generella tips och råd. Det är en individuell process snarare än en generell kurs. Du är fokus, snarare än att du bara ska förstå stress. Du, ditt liv, det du gör, tänker och känner behöver bli bättre när vi gör det här. En kurs kan gott vara teoretisk, rakt igenom. Eller att du ”ska förstå någonting”. Min ambition med stressrehabilitering är att du få hjälp, stöd och någon som är med dig under tiden som du rotar i livet och ändrar i vardag, tankar, känslor och det andra som kan tänkas behövas.
Hur ser målet ut i en stressrehabilitering?
Målet är inte att du ska bli “stressfri” i teorin, utan att du ska hitta funktioner och strategier som gör att du kan leva ditt liv med mer återhämtning, klarhet och ork – i balans med det du faktiskt behöver göra. Målet är att du ska få ett bra liv. Målet är ibland att lista ut vad det innebär och börja sträva däråt istället för att bara leva som man råkade börja göra. Stress, press, slit och släp behöver balanseras med återhämtning. Å andra sidan så är alla de bitarna delar av livet – och med mening så är det okej att utsättas för det också. Istället för att ha bara det, men inget hopp och ingen plan. (Vagt? Kul! Ett försök till både existentiellt och lite värderings-raljerande i mycket kort!)
Vad händer om jag har försökt allt själv?
Det är väldigt vanligt att folk har testat olika tips, mindfulness, vila och annat innan de söker hjälp. I rehabilitering tittar vi på varför det inte fungerade – ofta är det för att grundorsaker och vanemönster inte fått den uppmärksamhet de behöver. Ibland är det också för att man provar men inte ger verktyg en ärlig chans. Ibland behöver saker provar i kombination, vilket är varför jag gillar att ägna mig åt min saliga röra. Det är inte alltid ETT verktyg i taget som löser hela soppan man kallar för liv och vardag. Mycket av liv och vardag behöver rotas igenom med eftertanke. Sen löser man problem allt eftersom.
Vad är skillnaden mellan stresshantering och stressrehabilitering?
Stresshantering handlar ofta om verktyg och tekniker som kan minska stress just nu, eller ”för att stå ut med att det är stressigt”. Stressrehabilitering innebär en djupare förståelse av vad som håller stressen igång och hur man bygger ett annat förhållningssätt till stressorer över tid – och hur du hämtar dig från stress när det verkligen gått för långt.
Hur länge brukar rehabilitering ta?
Det går inte att svara exakt för alla. Vi är olika, lever olika liv och har stressat olika länge. Man kan orka ändra olika mycket och det vi tänker, känner och har upplevt kan bero på olika saker. Människor är väldigt komplexa, så det vore snarare konstigt om det gick att svara exakt. Projekten jag jobbar med är generellt 12 veckor för att det visat sig fungera rätt bra – en del får märkbar effekt en bra bit innan dess och andra kräver att man arbetar över längre tid. Vanligt är att man hinner få ganska bra ordning på den tiden och man hinner lära sig en hel del och resonera sig fram till en riktning, men behöver fortsätta även efteråt. Fokus är att skapa hållbar förändring, inte att uppnå ett visst antal sessioner.
Kan jag fortsätta arbeta samtidigt?
Ja – rehabilitering handlar ofta om att förstå hur du fungerar i ditt liv, inte om att isolera dig från det. Vi tittar på vad som är möjligt och rimligt för just dig. En del är å andra sidan sjukskrivna. En del måste i princip vara det för att de låtit det gå alldeles för långt. Går det så långt att man räknas som sjuk och ”alldeles för trasig” så är det inte dumt att sjukskrivas för att tillåta sig få tid och fokus nog för att hämta sig från ansträngningen som varit.
Vad gör vi mellan sessionerna?
Ofta är det uppgifter som är praktiska och knutna till din vardag – det kan vara beteendeexperiment, observationer av stressreaktioner eller strategier för återhämtning. Ibland är det reflektioner – att grunna på något, försöka skriva av sig eller resonera kring ”vad du vill, hur du borde eller skulle kunna…!” En del vet inte riktigt vad de vill, vad de har för värderingar, vad de tycker är viktigt eller kul. Då kan man behöva tid för att fundera. När man funderat kanske det är dags att prova? Då är det mer praktiskt igen.
Kommer jag alltid att behöva terapi/rehabilitering?
Inte nödvändigtvis. Målet är att du successivt ska känna dig mer kapabel att använda verktyg självständigt och kunna ta egna beslut för din återhämtning och balans. Min ambition med program på tolv veckor är att man har en desto mer rejäl period där man försöker, anstränger och ”gör något på riktigt”, istället för att det är för tafatt och fjuttigt när problemen är på riktigt. Men sen är planen att du ska kunna klara dig själv i rimligt stor utsträckning. Alla som behövt hjälp med något behöver inte hjälp för alltid. Om du renoverar något hemma så behöver du inte heller hjälp med att renovera för alltid. Sen ”har du det som ändrats” – men hos mig kan det vara någon listig kunskap, färdighet eller klarhet från att vi resonerat tillsammans istället för att du får ett nytt kök.
Hur vet jag om jag gör framsteg?
Förändring kan – och bör – märkas i at tdet du lider av blir bättre. Terapi, tänker jag, vänder sig till något sjukt eller trasigt – och coaching vänder sig mot att man ska få vägledning och hjälp i att komma mer och mer mot något man vill ha/ägna sig åt/vad det nu kan vara. Är det terapi-delar som avses, så borde du då ha eller få mindre kroppsliga spänningar, uppnå tydligare återhämtning och bli mindre trött – kanske genom bättre sömn. När stressnivån lägger sig är det vanligt att det leder till mindre oro och det blir förhoppningsvis mer klarhet i beteenden; kanske där de tidigare resulterat i problem. Men hur framsteg märks är individuellt och sker successivt över tid.
Finns det något jag kan göra själv för att stötta rehabiliteringen?
Givetvis. Det är i väldigt stor utsträckning DIN resa (om än töntigt uttryckt!), väg och vad man nu vill kalla det. I princip hela rehabiliteringen bygger på, kretsar kring och handlar om DIG. Så ja – och det görs många gånger med små vardagliga vanor som att strukturera återhämtning, få till kroppsrörelse, fundera över vad som stressar dig mest, och skapa realistiska gränser i vardagen. En stor del är att hitta balansen mellan återhämtning och det som leder till stressrelaterad ohälsa. För stressen kan inte väga över. Att hitta den balansen hjälper jag till med – men jag kan inte göra det åt dig. Precis som att jag inte kan träna åt dem jag hjälper eller äta bättre mat åt dem.
Kontakta mig
Vill du kontakta mig för att få hjälp klickar du på kontakt-delen i menyn, eller här: