Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom
”Gått in i väggen”, utbrändhet, utmattning eller faktiskt ”utmattningssyndrom” som vi ju ändå har en diagnos för här i Sverige.
Så länge alla vet vad vi pratar om är det ju inte så noga vad vi kallar det – poängen är att det uppkommer efter långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Generellt månader och kan göra människor komplett lamslagna och helt oigenkännliga jämfört med hur de brukade vara. I många och mycket verkar det vara ett modernt fenomen – en konsekvens av hur vi lever i det moderna samhället. Stress har blivit en av de mest vanliga anledningarna till att vi blir sjukskrivna. Men är de ”vanliga” behandlingsmetoderna verkligen effektiva? Hur brukar man göra? Hur gör man med dig om du har blivit drabbad? Fungerar det? Vi börjar med att se på vad utmattningssyndrom är.
Mer läsning
Stressrehabilitering | Mer om Utmattningssyndrom | Behandla Utmattningssyndrom | Test för Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom är ”ett medicinskt tillstånd som innebär en uttalad fysisk och psykisk utmattning orsakad av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning” enligt 1177. Tillståndet kallades tidigare utbrändhet eller utmattningsdepression, men alla som drabbas av utmattningssyndrom blir inte deprimerade.
Ibland används uttrycket att “gå in i väggen” för att beskriva den plötsliga krasch som kan inträffa efter en längre periods överbelastning. Utmattningssyndrom är en stressrelaterad diagnos som infördes av Socialstyrelsen år 2005 (diagnoskod F43.8A) (vgregion). Sedan dess har det blivit en allt vanligare orsak till långtidssjukskrivning i Sverige (SBU). Med rätt stöd och behandling kan man återhämta sig från utmattningssyndrom, även enligt 1177, där man under relativt lång tid uttryckt att det inte finns något man kan göra åt det. Många förblir extra känsliga för stress under en längre tid efteråt, men med rätt behandling och åtgärder går det många gånger att bli väldigt mycket bättre.
Symtom på utmattningssyndrom
Symtomen vid utmattningssyndrom är vanligtvis mångfasetterade, där de påverkar både kropp och psyke. Vilka besvär som dominerar kan variera från person till person, men oftast upplever man en kombination av flera av följande symtom:
- Överväldigande trötthet: En djup mental och fysisk trötthet (utmattning) som inte går att vila bort. Man känner sig energilös och utmattad även efter sömn, och ett par dagars vila räcker inte för att återfå energin.
- Sömnstörningar: Problem med sömnen är vanliga – till exempel svårt att somna, orolig och ytlig sömn eller upprepade uppvaknanden på natten. Många vaknar inte utvilade trots lång sömn.
- Koncentrations- och minnesproblem: Det är vanligt att glömma saker eller ha svårt att koncentrera sig och fokusera. Man kan få kognitiva svårigheter såsom nedsatt minne och oförmåga att planera eller genomföra uppgifter som tidigare varit hanterbara.
- Nedsatt stresstolerans: De drabbade får en försämrad förmåga att hantera krav och tidspress. Även vardagliga uppgifter kan kännas övermäktiga när minsta stressmoment utlöser stark trötthet eller ångest.
- Känslomässig labilitet: Utmattningen påverkar känslolivet – man blir ofta lättirriterad, får humörsvängningar och kan ha nära till gråt. Oro och ångest är vanligt, likaså en känsla av nedstämdhet.
- Fysiska symtom: Kroppen reagerar också på stressen. Vanliga kroppsliga symtom är exempelvis värk (muskelvärk eller huvudvärk), känsla av tryck över bröstet eller hjärtklappning. Man kan också drabbas av yrsel och mag-tarmbesvär (”orolig mage” eller IBS). Många blir dessutom extra ljudkänsliga och får svårt för starka ljud eller intryck.
Symtomen utvecklas oftast gradvis och tilltar över tid. Det är vanligt att man har varit utsatt för hög stress i minst ett halvår innan kroppen till slut säger ifrån. De diagnostiska kriterierna för utmattningssyndrom kräver att man har haft en långvarig stressbelastning (≥6 månader) och att man uppvisat flera av symtomen under minst två veckor i följd. I många fall har man även haft andra stressrelaterade besvär under en längre tid innan det utvecklas till ett fullskaligt utmattningssyndrom.
Många upplever också skuldkänslor eller skam när de drabbas. Det är till exempel vanligt att känna att man har misslyckats eller känna skam över att inte längre orka med arbete, studier eller vardagliga sysslor som tidigare. Den drabbade kan bli mycket självkritisk trots att det egentligen är den långvariga stressen – inte brist på vilja eller kompetens – som orsakat utmattningen.
Orsaker och riskfaktorer
Den grundläggande orsaken till utmattningssyndrom är långvarig yttre stress – en hög belastning under så lång tid att kroppens system till slut blir utmattade. Ofta handlar det om en kombination av stressfaktorer både i arbetslivet och privatlivet. En central faktor är bristen på möjlighet till återhämtning – utan tillräcklig vila och paus från stressen får kroppen ingen chans att reparera sig… om man nu vill formulera det som att något ”går sönder”, och då behöver repareras. Den långvariga stressen som leder till utmattningssyndrom är typiskt av sådan omfattning att “vem som helst” skulle påverkas negativt av den. Det handlar alltså inte om att den drabbade skulle vara “svag” eller ha dålig stresshantering, utan om att påfrestningarna objektivt sett är mycket stora.
Vanliga stressorer (yttre påfrestningar) som kan bidra till utmattningssyndrom är bland annat:
- Hög arbetsbelastning: Till exempel en orimligt hög arbetsbörda, tidsbrist eller konstant övertidsarbete under lång tid.
- Dålig arbetsmiljö: Brist på stöd och feedback i arbetet – till exempel en chef som inte stöttar eller oklara förväntningar – kan leda till osäkerhet, konflikter och ökad stress. Mobbning eller andra psykosociala konflikter på arbetsplatsen är också riskfaktorer.
- Omsorg om anhöriga: Långvarig vård av en svårt sjuk närstående utan tillräckligt stöd från omgivningen kan skapa en stor privat stressbelastning.
- Obalans i privatlivet: Faktorer i privat- och familjelivet kan bidra, till exempel ekonomiska problem, relationsproblem eller att en person ensam tar ett stort ansvar för hem och barn.
- Brist på återhämtning:För lite sömn och paus – en livsstil där man aldrig hinner vila upp sig eller “ladda batterierna” – är ofta det som gör att stress som annars kunnat hanteras leder till utmattning. Kroppen behöver tid för återhämtning, och utan den tiden ackumuleras stressens negativa effekter.
Om stressbelastningen pågår kortare tid (till exempel några månader) och symtomen är mildare, kan det hända att man inte uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom. I sådana fall använder läkare ofta diagnosen anpassningsstörning (stressrelaterad anpassningsreaktion) i stället. Det är alltså främst när stressen har pågått mycket länge och lett till allvarliga och konstanta symtom som utmattningssyndrom blir aktuellt.
Hur vanligt är utmattningssyndrom?
Stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat kraftigt under 2010-talet och utmattningssyndrom är i dag en av de vanligaste diagnoserna vid längre sjukskrivningar enligt sbu.se. Enligt Försäkringskassans statistik utgör stressrelaterade besvär omkring 20 % av alla pågående sjukfall i Sverige (forsakringskassan.se).
Utmattningssyndrom är den enskilda diagnos som står för störst andel av sjukskrivningarna inom stresskategorin (forsakringskassan.se) – det är alltså ett mycket betydande folkhälsoproblem. Varje år sjukskrivs tiotusentals svenskar på grund av stressrelaterade tillstånd redan i början av 2000-talet (lakartidningen.se).
Där skriver man också ”Varje år sjukskrivs omkring 34 000 personer för någon form av stressreaktion, 90 procent av dem under den sammanfattande diagnosen F43 Anpassningsstörningar och svår stress, som kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd. Hur många med utmattningssyndrom som döljer sig där är det ingen som säkert vet. Endast omkring 100 personer per år sjukskrivs uttryckligen för utmattningssyndrom”, vilket pekar mot hur mycket det händer kring diagnoser, koder och den allmänna röran som handlar om att bara sätta rätt stämpel på patienterna på relativt kort tid. Men det är förstås mitt perspektiv…
Kvinnor drabbas oftare än män av utmattningssyndrom. Ungefär 4 av 5 som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa (F43-diagnoser, dit utmattningssyndrom hör) är kvinnor enligt forsakringskassan.se. Forskare menar att detta delvis beror på att många kvinnor arbetar inom sektorer som vård, skola och omsorg – yrken som ofta har hög arbetsbelastning och mycket emotionellt arbete – samtidigt som kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hem, hushåll och familj. Denna dubbla belastning kan göra att kvinnors totala stressnivå blir högre, vilket ökar risken för utmattning.
Under covid-19-pandemin 2020–2021 minskade faktiskt antalet sjukskrivningar för stressrelaterad ohälsa något, troligen på grund av förändrade arbetsförhållanden under pandemin. Men redan år 2022 började siffrorna stiga igen (sbu.se). Trenden över längre tid är att utmattningssyndrom och liknande diagnoser har ökat markant, vilket har lett till ökad uppmärksamhet på arbetsmiljö, stressprevention och rehabilitering inom vården.
Sjukdomsförlopp och återhämtning
Utmattningssyndrom utvecklas vanligen gradvis. Innan det blir ett fullbordat syndrom har man ofta under en längre period upplevt varningssignaler i form av tilltagande trötthet, sömnproblem eller andra stressymtom. Denna fas kallas ibland riskfas, där man fortfarande fungerar men märker att allt går tyngre och att man mår sämre under stress. Om stressen fortsätter kan symtomen förvärras successivt – koncentrationsförmågan sjunker, man kanske börjar göra misstag på jobbet och känner sig mer och mer överväldigad. Till slut nås en brytpunkt där kroppen och hjärnan inte orkar mer. Insjuknandet i utmattningssyndrom kan då ske relativt plötsligt, nästan som att “slå i en vägg” utan förvarning.
Den akuta fasen av utmattningssyndromet kan vara dramatisk. Många beskriver det som en kollaps – man kanske en morgon inte kommer ur sängen därför att all energi är borta och kroppen säger stopp. Vissa drabbas av panikartade symptom, till exempel stark ångest med hjärtklappning, bröstsmärtor och känsla av att inte kunna andas, vilket kan misstas för en hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom. Andra upplever plötslig förvirring – det kan till exempel bli svårt att orientera sig, läsa en text eller ens följa med i ett vanligt samtal. I det här skedet är det ofta uppenbart att personen inte kan fortsätta som tidigare; arbetsförmågan och funktionsförmågan i vardagen har blivit allvarligt nedsatt.
Efter den akutaste fasen påbörjas en mer långvarig återhämtningsfas. Med rätt vila, stöd och rehabilitering kan symtomen så småningom lindras, men återhämtning från utmattningssyndrom tar ofta lång tid. Enligt Socialstyrelsen tar det inte sällan över 6 månader att börja återfå funktionen, och i vissa fall upp till ett år eller längre. Under återhämtningsperioden är bakslag vanliga – man kan få tillfälliga försämringar, särskilt om man försöker göra för mycket för tidigt. Kvarstående symtom är också vanliga; många känner av trötthet, minnesproblem eller stresskänslighet länge efter insjuknandet. Det är inte ovanligt att även efter flera år uppleva att man inte tål stress lika bra som före utmattningen.
Trots det långdragna förloppet finns det goda möjligheter att bli bättre med tiden. Med professionell hjälp och anpassningar kan de flesta successivt återgå till arbete och vardag, helt eller delvis, när de väl fått tillräcklig återhämtning. Stöd från vården, till exempel via företagshälsovård eller stressrehabiliteringsmottagningar, kan vara avgörande för att finna balans mellan aktivitet och vila och för att förebygga återfall.
Vägen tillbaka brukar behöva ske stegvis – små upptrappningar av aktivitetsnivån varvat med mycket vila. I och med att utmattningssyndrom är en allvarlig form av stressjukdom betonar experter att det bästa är att försöka fånga upp signaler tidigt och sätta in åtgärder innan det går så långt som till ett fullständigt utmattningssyndrom. Det vill säga, ju tidigare man tar signalerna på allvar och förändrar sin situation eller söker hjälp, desto större chans att slippa “slå i väggen.”
Sammanfattningsvis: Utmattningssyndrom drabbar människor som under lång tid pressat sig själva långt över sin gräns. Kroppens och hjärnans energireserver töms ut, vilket leder till en rad svåra symtom som gör att man till slut inte fungerar i vardagen. Det är ett reellt medicinskt tillstånd – inte inbillning eller lathet – och det går att återhämta sig från det, även om processen kan vara lång och kräva omfattande livsstilsförändringar.
Genom att öka kunskapen om utmattningssyndrom – hos individer, arbetsgivare och i samhället i stort – kan man förhoppningsvis förebygga att människor driver sig själva så hårt att de blir sjuka av stress. För den som redan drabbats gäller det att ha tålamod med sin återhämtning och söka det stöd som behövs, i visshet om att man inte är ensam och att tillfrisknande är möjligt med tiden.
Källor?
Här har framför allt Svenska vård- och myndighetskällor använts för sammanställningen. Bland annat 1177 Vårdguiden – 1177.se, Socialstyrelsen forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se, Institutet för Stressmedicin vgregion.sevgregion.se, SBU sbu.sesbu.se och Försäkringskassan forsakringskassan.se.
Dessa källor överensstämmer om bilden av utmattningssyndrom som en allvarlig men behandlingsbar stressjukdom.
Kanske lider du inte av alla symptomen. Det hoppas jag inte att du gör. Men de är alla vanliga – och de är bra eländiga. De är relevanta och någonting att fokusera och lägga vikt vid, men de är inte helheten i sig.
Det går inte att stirra sig blind på enbart symptomen om det inte är grundproblemet.
- Dysmorfofobi
- Tvångssyndrom
- KBT vid samlarsyndrom
- Exponeringsterapi en introduktion med exempel
- Stressrehabilitering
- Varför vi behöver ett ORDENTLIGT VARFÖR
- Tankar kring jul
- STATISTIK – Hur vanligt är psykisk ohälsa?
- Hur effektiv är Kognitiv BeteendeTerapi för Insomni jämfört med sömntabletter?
- Biopsykosocialt och kopplingen till KBT, ACT och vanor.
- Vad är ett BioPsykosocialt Perspektiv?
- Behandlar man rädsla för sjukdom och rädsla för döden med KBT, ACT eller Filosofi?
- Samlande, Hoarding, ett ständigt handlande och Kognitiv Beteendeterapi för att behandla det.
- Minimalism
- BILKÖRNING med ångest eller UMS – och Kognitiv beteendeterapi eller stressrehab för att kunna återgå till det.
- Ångest och det ”vanliga” sättet att behandla den…
- En helhetslösning för stresshantering med rörelse och samtalsterapi.
- Longevity diet
- Ett långt och lyckligt liv. Del 2
- Ett långt och lyckligt liv. Del 1
- Den stressrelaterade ohälsans komplexitet.
- Boken En lösning på utmattning, depression och smärta.
- En ung kvinnas berättelse om – och perspektiv på – psykisk ohälsa.
- Vi lider allihop.
- Fråga efter hjälp