MADRS Test
MADRS – Har du symtom på depression?
Depression går att kvantifiera, även om det kan ses som lite ”godtyckligt”. Psykometri blir relevant för att se vem som behöver hjälp med vad – och om interventioner gör skillnad. Blir det bättre eller sämre över tid? Med det psykiatriska är det många gånger självskattningsformulär och snarlikt som gäller där man får fylla i och kvantifiera bäst det går, eller fråga sig om, eller hur mycket, man lever upp till vissa symptom.
Världshälsoorganisationens/WHOs ICD-11 är många gånger det som används i svensk vård för att diagnostisera eller titta på kriterier, men det är inte särskilt användarvänligt för de flesta. Då blir ”mer kliniskt tacksamma” tester mer användbara – och det är därför de ofta används i klinik, såsom primärvård när man söker hjälp på vårdcentralen.
Stressrehabilitering | Mer om Depression | Behandla Depression | Tester för Depression
DSM-5 och MADRS – att mäta och förstå depression
När man pratar om depression är det lätt att det blir luddigt: är jag deprimerad eller bara nedstämd?
För att skapa tydlighet finns det två vägar:
- DSM-5 – ”The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition” är ett internationellt diagnossystem som ger ett ja eller nej på om du uppfyller kriterierna för egentlig depression.
- MADRS – eller egentligen ”Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale” är ett skattningsinstrument som hjälper dig att kvantifiera graden av depression över tid.
Tillsammans kan de ge både en diagnos och en känsla för förändring och framsteg.
DSM-5 – diagnoskriterier för egentlig depression
För att uppfylla kriterierna krävs att minst fem av följande symtom funnits under samma tvåveckorsperiod.
Ett av de två första måste vara närvarande:
- Nedstämdhet större delen av dagen, nästan varje dag.
- Klart minskat intresse eller glädje i nästan alla aktiviteter.
Utöver det kan följande symtom tillkomma:
- Betydande viktminskning eller viktökning, förändrad aptit.
- Sömnstörning (insomni eller hypersomni).
- Psykomotorisk agitation eller retardation (rastlöshet eller onormal långsamhet).
- Trötthet eller energiförlust.
- Känslor av värdelöshet eller överdriven skuld.
- Minskad koncentration eller beslutsförmåga.
- Återkommande tankar på döden eller självmord.
För diagnos krävs också att symtomen:
- Orsakar tydlig försämring i arbete, socialt eller andra viktiga områden.
- Inte bättre förklaras av andra sjukdomar eller maniska episoder.
MADRS – skattningsskala för depression
MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) är ett test som används för att mäta graden av depression.
Till skillnad från DSM-5:s ja/nej-diagnos ger MADRS ett poängvärde – vilket gör det användbart för att:
- Följa din utveckling över tid.
- Se om behandling eller livsstilsförändringar ger effekt.
- Diskutera med vårdpersonal kring hur allvarliga symtomen är.
[Ladda ner MADRS här] eller längst ner på sidan. Gör testet och använd det som verktyg tillsammans med en dagbok och se hur ditt mående utvecklas.
Varför använda båda?
- DSM-5: hjälper dig – och vården – att sätta en diagnos.
- MADRS: hjälper dig att mäta och följa ditt mående över tid.
Båda är verktyg för klarhet. Men de är inte hela svaret – det viktiga är alltid nästa steg: att förstå varför symtomen finns och vad som behöver förändras för att du ska börja må bättre.
Vill du ha hjälp att förstå dina symtom och skapa en plan framåt? Ta dig till kontakt-formuläret.
Mjukare värden?
Känner du…
- … dig orimligt dålig oproportionerligt ofta? Det inkluderar sorg, tomhet, apati, hopplöshet, ilska, irritabilitet och frustration, värdelöshet och skuld bland annat.
- … dig mer negativ än vanligt där tankar och bedömningar av saker är mer benägna att få en negativ ton?
- … mindre intresse och nöje i det mesta av det du brukade uppskatta, som sex, hobbies och arbete?
- … som om du gör de sakerna mindre, oavsett om du känner dig bättre eller sämre av att göra dem?
- … mindre intresse för dig själv och hur saker och ting utvecklas?
- … en minskning i självrespekt och självkänsla?
- … som om du inte bryr dig om att ta hand om dig själv, dina saker, ditt hem eller dina ansvar?
- … som om tidigare misstag stör dig mer nu än de har gjort tidigare?
- … dig ängslig, eller mer ängslig än vanligt – kanske med tillägget av rastlöshet?
- … dig omotiverad och har svårt att ta initiativet?
- … som om små saker blir stora problem?
- … trött och som om du saknar energi?
- … som om du har problem att sova?
- … större eller mindre intresserad av mat, så din vikt har ändrats?
- … dig generellt långsammare i tanke och kanske till och med fysiskt?
- … att din hjärna inte samarbetar, så att tänka, minnas och koncentrera sig är svårare?
- … mer dyster än tidigare, där du dras till döden och tankar om den? Kanske till och med självmord?
- … som om du är mer känslig för smärta och/eller smärtsamma saker plötsligt har dykt upp?
Om du gör det, skulle det vara typiska symtom på depression, skulle jag säga. Det kommer inte alltid med alla symtomen, och ibland är depression orimligt knepigt med bara några knappt karakteristiska drag, men det här i listan är ofta fallet. Dysterhet och bekymmer, mörker och förtvivlan blir ledorden i tillvaron. Det blir en brist på allt glädjefyllt och underbart och istället finns det bara hopplöshet, meningslöshet och ångest.
Att fråga hur det verkligen är, är inte en dålig idé för att lära känna någon. Men att standardisera frågorna och gradera dem med siffror blir nödvändigt för att se hur saker verkar vara på ett så objektivt sätt som möjligt. Där kommer formulären in desto mer.