Kognitiv BeteendeTerapi

Vad är Kognitiv beteendeterapi?

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är oftast en del av det hela när jag hjälper till med stressrehabilitering. Förutom det erbjuder jag hjälp med KBT i Uppsala för ett antal besvär för dig som vill ha stöd att förändra negativa tanke- och beteendemönster, vid besvärande känslor.

KBT är en av de mest evidensbaserade terapiformerna som används idag, där det är en form av terapi som hjälper dig att stegvis må bättre genom att anpassa hur du tänker och agerar. Det är en strukturerad och väldigt praktisk och konkret metod där vi fokuserar på lösningar här och nu, för att hantera allt från ångest och sömnproblem till depression.

I väldigt stor utsträckning kretsar det kring just beteenden. Beteenden ändras – för att därigenom ändra det som besvärar dig, där många framför allt besväras av känslor eller tankar. Socialstyrelsen skriver inledningsvis ”Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem.”

I kort gör man annorlunda för att därigenom må annorlunda. Det är ett rätt fint sätt att förklara det på, tänker jag, som gör det både begripligt och förståeligt varför det fungerar. Man gör annorlunda för att uppnå något annorlunda vilket blir en stor del av hur det fungerar när depressiva besvär behandlas, om man förenklar det.

Man gör annorlunda och nytt för att lära sig nytt, vilket märks i det ångestrelaterade där man utforskar och provar nytt för att därigenom lära sig att det som gav ångest inte behöver vara så obehagligt. Lärandet blir en stor del av behandlingen, där man (ibland och kanske) rationellt kan tänka sig att något är ofarligt, men hjärnan reagerar som den gör ändå. Då behöver man mer situationsbundet lära om på mer än teoretiska sätt.

Idag tycker jag att Kognitiv BeteendeTerapi och Acceptance and Commitment Therapy borde gå hand i hand. KBT är praktiskt taget de rena beteendeförändringarna och resonemangen kring beteenden och lärande. ACT hjälper dig med ditt varför, känslor och att känna sagda känslor, hur du observerar och resonerar kring dem – och även om du har känslor kring någonting så försöker ACT hjälpa dig att komma vidare i din värderade riktning och nå dina mål trots att det finns en känsla som är jobbig som gör att du känner att du vill undvika problemet.

I coachingen har det ingått som en del av det hela sedan det började, för beteendeförändringar är ofta viktiga – men det har nu blivit efterfrågat om det är möjligt att ägna sig åt ”bara KBT-biten”, utan coachingen som helhet. Det går om allt annat redan är i sin ordning.

Anledningen till att coachingen är omfattande är för att det ofta är absolut nödvändigt för att få tillfredsställande resultat. Att ha stora problem och ägna små resurser åt det, eller att bara ägna sig åt en liten del av problemet blir ofta en besvikelse, precis som om man skulle ha en hel utmattningsproblematik med en lista på symptom och problem – men ber om hjälp med spänningshuvudvärken. Jag har träffat de som vill ha den hjälpen, men de blir oftast inte nöjda rakt av.

Det blir för tafatt och litet för att det ska bli märkbara resultat. Om det ens blir några alls. Om utmattningen är det som eldar på spänningshuvudvärken så kommer man inte kunna göra så mycket mer åt den än att symptomlindra kortvarigt. Då får man ses ofta och mycket – för ganska värdelösa resultat långsiktigt. Precis samma kan det vara här. Om någonting annat håller igång det du tänker att du vill behandla med Kognitiv BeteendeTerapi så behöver vi antagligen se över helheten. Så är ofta fallet, men är det bara KBT du tänker att du behöver, så lyft frågan så tittar vi på din situation och ser vad som passar. Du når mig här:

Min poäng är bara det här: Stora problem som man försöker laga med små lösningar blir besvikelser. Det är jag inte intresserad av och inte du heller. Men har du bara mindre bekymmer så hjälper jag dig mer än gärna med dem.

Vidare förklarar Socialstyrelsen kognitiv beteendeterapi så här:

”KBT grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.

Olika KBT-terapier betonar de två perspektiven i olika utsträckning. Medan klassisk beteendeterapi kan handla om att gradvis närma sig det som framkallar obehag (till exempel spindlar, sociala situationer) till dess att obehaget försvunnit, fokuserar kognitiv terapi på att identifiera och bryta negativa tankemönster. De två perspektiven och teknikerna förekommer dock ofta tillsammans. … Acceptance and Commitment Therapy är exempel på vad man kallar tredje vågens KBT. Dessa innehåller influenser från buddhistiskt tänkande i tekniker för att bland annat uppnå medveten närvaro (eng. mindfulness) och acceptans.

Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas Kognitiv BeteendeTerapi av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet, och sedan kartlägger man med en så kallad beteendeanalys vad som utlöser problemen och gör att de kvarstår. Denna utmynnar i en behandlingsplan som provas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp.”

---

Varför Socialstyrelsen känns intressant och relevant här och varför jag hänvisar till dem?

För att de är högst relevanta när de i princip styr vad vi använder för verktyg och metoder inom vården!

”Socialstyrelsen är en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för att främja hälsa och välfärd genom att stödja, styra och utveckla verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. De tar fram nationella riktlinjer, kunskapsstöd, statistik och föreskrifter, samt utfärdar legitimationer för personal.”

---

Jag ägnar mig inte åt att behandla allt ”man eventuellt skulle kunna” behandla med Kognitiv BeteendeTerapi. Det är brett och används till rätt mycket olika saker idag, men jag ägnar mig framför allt åt det som har visat sig passa dem jag ägnar mig åt.

Jag använder det för att behandla Sömnsvårigheter för att det i stor utsträckning har visat sig nödvändigt hos dem som söker hjälp hos mig. Jag använder det för att hjälpa till med Depression, men här ser vi alltid till hela livet och behandlar med mer än bara KBT för att få så bra resultat som möjligt.Till och med Socialstyrelsen tycker att det är att föredra framför SSRI egentligen. (Det är bara desto ovanligare att se i praktiken!)

Många gånger har det också visat sig att det behövs hjälp med Ångest-, och panikångest. Då är det framför allt vid bilkörning, nålskräck, ältande och grubblande och sociala situationer (där konflikträdsla skulle kunna vara en del i det!) vi har ägnat oss åt.

Men kunskaperna för att ägna sig åt Kognitiv BeteendeTerapi går många gånger att generalisera om det skulle behövas det med. KBT grundar sig i stor utsträckning på inlärningspsykologi och kognitiv psykologi, vilket innebär att terapin bygger på hur våra handlingar formas av omgivningen och hur våra tankar påverkar våra känslor och beteenden (återigen socialstyrelsen.se). Genom Kognitiv BeteendeTerapi lär du dig att förstå sambandet mellan tankar, känslor och beteenden – och hur du kan bryta negativa cirklar i ditt liv.

(Kognitiv psykologi: ”Det kognitiva perspektivet intresserar sig för hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information. Utifrån kognitiv psykologi har varje enskild individ en aktiv roll i formandet av sitt beteende. Istället för att människan formas utifrån sina erfarenheter menar det kognitiva perspektivet att hon snarare är vad hon gör av sina erfarenheter. Genom vårt tänkande skapas alltså den verklighet som vi svarar och reagerar på.”, torftig snabb definition från stycke 1 på wikipedia)

(Inlärningspsykologi: ”Inlärningspsykologi, eller inlärningsteori, är en del av psykologin som studerar hur individer lär sig, anpassar sig och förändrar sitt beteende genom samspel med sin omgivning. Centrala begrepp inkluderar klassisk betingning (där en automatisk reaktion kopplas till en ny signal), operant betingning (där beteenden formas av konsekvenser) och social inlärning (där man lär genom att observera andra). Teorin används inom bland annat klinisk psykologi för att förstå och behandla beteendeproblem.”)

Hur fungerar KBT i praktiken?

En Kognitiv BeteendeTerapi-behandling börjar ofta med att vi sätter upp tydliga mål och gör en kartläggning av din situation. Man ser det många gånger som att terapeuten och klienten arbetar tillsammans i ett undersökande samarbete för att identifiera vad som utlöser problemen och gör att de kvarstår. Man gör så kallade beteendeanalyser som leder fram till en konkret behandlingsplan. A leder till B som kanske leder till C. Beteendeanalysen konkretiserar vad som händer när och vad det leder till… Eller varför det kvarstår. Under terapin får du sen prova nya strategier och övningar steg för steg, och mellan träffarna gör du hemuppgifter för att öva på de nya förhållningssätten eller beteendena i vardagen.

Kognitiv BeteendeTerapi innehåller både beteendeinriktade metoder och kognitiva tekniker. Ett exempel på beteendeterapi är exponering, alltså att gradvis utsätta sig för det som väcker obehag (till exempel öva på att köra bil igen efter en olycka, eller att närma sig en spruta om man har nålskräck) tills ångesten minskar. Den kognitiva delen av terapin handlar om att uppmärksamma och ändra negativa tankemönster – till exempel att utmana katastroftankar eller självkritiska idéer som bidrar till ditt dåliga mående. Ofta kombineras dessa två perspektiv för bäst effekt i behandlingen.

KBT och ACT – tredje vågens beteendeterapi

I mitt arbete kombinerar jag gärna Kognitiv BeteendeTerapi med element från ACT (Acceptance and Commitment Therapy), som är en vidareutveckling inom det man kallar den “tredje vågens” KBT. ACT lägger stor vikt vid acceptans och medveten närvaro (mindfulness) – istället för att kämpa mot jobbiga tankar och känslor får du lära dig att acceptera dem och ändå gå vidare mot det som är viktigt för dig.

En känsla kan vara där och det är helt okej – men den kan inte hindra dig från att göra det som är väsentligt och den ska inte vara i vägen för att du ska gå vidare med livet. Med ACT tränar vi på att identifiera dina värderingar och varför du vill göra en förändring, så att du kan ta steg mot dina mål även om svåra känslor dyker upp. Denna kombination av Kognitiv BeteendeTerapi och ACT ger ett helhetsperspektiv där vi både jobbar med beteendeförändringar och din inre motivation.

Helhetsperspektiv – mer än ”bara KBT”

Kognitiv BeteendeTerapi är ett kraftfullt verktyg för att lösa specifika problem, men ibland behövs ett helhetsperspektiv. Ofta ingår KBT som en del av min coaching eftersom man många gånger måste se till hela livssituationen för att nå hållbara resultat. Om du har ett större underliggande problem – till exempel hög stress eller utmattning – kan det vara otillräckligt att enbart fokusera på ett enstaka symtom med KBT. Stora problem som man kommer med små lösningar på riskerar att bli besvikelser. Därför ser jag helst till helheten: vi identifierar grundorsakerna och kombinerar vid behov KBT med andra insatser (som livsstilsförändringar, stresshantering, sömn, med mera) för att du ska få en varaktig förbättring.

Samtidigt är Kognitiv BeteendeTerapi väldigt effektivt för avgränsade bekymmer. Har du bara ett mer isolerat problemområde som du vill jobba med – och i övrigt mår bra – så kan vi absolut fokusera på bara Kognitiv BeteendeTerapi för just det. Vi utvärderar din situation tillsammans och lägger upp den typ av hjälp som passar bäst för dig.

Vad kan KBT hjälpa med?

Kognitiv BeteendeTerapi används idag för en rad olika psykiska besvär. Jag behandlar inte allt som teoretiskt går att behandla med KBT, utan har specialiserat mig på några områden där metoden gör stor nytta. Här är exempel på problem där KBT oftast ger mycket goda resultat:

• Sömnsvårigheter (insomni): Kognitiv BeteendeTerapi är den behandling som rekommenderas i första hand vid långvariga sömnproblem. Det är inte alla gånger det som används mest eller är tillgängligt för patienter, men det är generellt det som fungerar bäst och det ”som rekommenderas”. KBT för insomni (KBT-i) har visat mycket god effekt i studier – därför bör alla som uppfyller kriterierna för insomni erbjudas KBT-hjälp (och inte då bara enligt mig… janusinfo.se). Med strukturerade tekniker som sömndagbok, stimuluskontroll och gradvis förändring av sömnrutiner kan KBT förbättra din sömn på ett hållbart sätt.
• Ångestsyndrom och fobier: Kognitiv BeteendeTerapi är ofta förstahandsval vid ångest. Till exempel rekommenderas KBT som första behandling för panikångest, social fobi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), då effekten av terapin är lika bra eller bättre än medicin – och dessutom varaktig. Läser man lite på klokalistan.se så ser man att generellt rekommenderas just behandling för att lösa problemet, där medicinering är bra för att lindra eller maskera symptom, men inte så mycket för att ”behandla problemet” för att bli av med det. ”KBT är förstahandsalternativ för de flesta individer. Effekten är bättre än eller likvärdig med läkemedel och mer bestående” skriver man där. Genom exponering och andra KBT-tekniker lär du dig hantera det som skrämmer dig istället för att undvika det. Även specifika fobier, som till exempel skräcken att köra bil efter en olycka eller nålskräck (sprutfobi), behandlas bäst med KBT där man gradvis utsätter sig för det fruktade objektet under trygga former (kunskapsstodforvardgivare.se). Exponering inom KBT är i princip den enda behandlingsformen som visat tydligt bevisad effekt vid specifika fobier. Kognitiv BeteendeTerapi kan också hjälpa dig som fastnar i ältande och grubblande tankar (överdriven oro eller tvångstankar), genom att bryta de negativa tankecirklarna och lära nya sätt att förhålla dig till oron.
• Depression: Samtalsterapi som KBT är en vanlig och effektiv behandling vid depression (1177.se). Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med lindrig till måttlig depression erbjuds KBT-behandling i första hand, före läkemedel (lakemedelsvarlden.se). I min praktik ser vi alltid till hela livssituationen när vi behandlar depression – ofta kan en kombination av KBT och förändringar i vardagen (till exempel mer struktur, rutiner och meningsfulla aktiviteter) ge bäst resultat. Kognitiv BeteendeTerapi vid depression fokuserar bland annat på att bryta passivitet, utmana negativa grubbel-tankar och gradvis öka lustfyllda aktiviteter, så att du kan börja må bättre och förebygga att depressionen kommer tillbaka.

Historisk bakgrund till KBT

Kognitiv BeteendeTerapi är idag en av de mest använda och forskningsstödda terapiformerna i världen, men dess rötter går tillbaka till mitten av 1900-talet. Från början handlade det om klassisk beteendeterapi, starkt influerad av forskare som Ivan Pavlov (hundar som drägglar!) och B.F. Skinner (duvor som pickar!). Fokus låg då på inlärningsteori – hur beteenden formas, förstärks eller försvagas beroende på konsekvenser. Genom att systematiskt utsätta sig för det man var rädd för eller förändra sina vanor kunde människor gradvis bryta ohjälpsamma mönster.

På 1960-talet växte kognitiv terapi fram, mycket tack vare psykologen Aaron T. Beck. Han såg hur negativa tankemönster – automatiska, ofta självkritiska tankar – bidrog till depression och ångest. Beck utvecklade tekniker för att identifiera och ompröva dessa tankar, och resultaten visade sig mycket lovande.

När man under 1970- och 80-talen började kombinera de kognitiva och beteendeinriktade metoderna föddes kognitiv beteendeterapi (KBT) i den form vi känner den idag. KBT blev snabbt populär eftersom den var strukturerad, tidsbegränsad och gav mätbara resultat.

Sedan 1990-talet talar man även om ”tredje vågens” KBT, där terapiformer som ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och DBT (Dialektisk beteendeterapi) ingår. Dessa lägger mer fokus på acceptans, mindfulness och värderad riktning i livet, snarare än att enbart förändra tankar och beteenden.

Den här historiska utvecklingen visar lite varför Kognitiv BeteendeTerapi är så effektiv. Den bygger på decennier av forskning och kombinerar det bästa från flera psykologiska traditioner. Vi lär oss över tid – och med decennierna har vi fått ett ganska bra hum om hur biologiska varelser lär och lär om – och beter sig utifrån det.

KBT och Stoicism – en filosofisk koppling

En ofta förbisedd koppling är den mellan KBT och stoicism, en filosofisk riktning från antikens Grekland. De var det här på spåret för ett par tusen år sedan, om man nu vill börja prata historia. Stoiker som Marcus Aurelius och Epiktetos lärde ut att vi inte kan kontrollera allt som händer oss, men vi kan alltid kontrollera vårt förhållningssätt.

Där är en väldigt stor poäng med KBTn. Grundidén är att våra tankar påverkar våra känslor och beteenden. Stoikerna betonade att man ska identifiera vad som är inom ens kontroll (egna handlingar och attityder) och acceptera det man inte kan förändra. Låter också väldigt som ACT om man ska vara noga ”Father, give us courage to change what must be altered, serenity to accept what cannot be helped, and the insight to know the one from the other.”

I Kognitiv BeteendeTerapi jobbar vi på samma sätt – vi tränar på att bryta negativa tolkningar och fokusera på det som faktiskt går att påverka här och nu. Men vi har gjort det till terapi, sjukvård, krasst och torftigt istället för att resonera kring filosofi och livet i stort.

Ett exempel är att Epiktetos uttrycker ”Det är inte händelsen i sig som stör dig, utan din bedömning av den.” I KBT lär vi oss att identifiera just dessa bedömningar – ofta i form av automatiska tankar – och utmana dem. Istället för att automatiskt bli livrädd, få ångest eller vad det nu blir – och undvika problemet – så försöker man lära om och förhålla sig till eller hantera det ”som man vill hantera det”.

Stoicismens praktiska övningar, Premeditatio Malorum, ”att föreställa sig värsta möjliga scenario” eller Memento mori, att reflektera över livets förgänglighet, påminner om både KBT och ACT-övningar för att minska katastroftankar och öka acceptans. Båda traditionerna uppmuntrar också till att leva i enlighet med sina värderingar – något som i ACT numera istället kallas ”värderad riktning”. Man behöver inte reflektera kring döden för att agera i sin värderade riktning – men poängen är inte dum och det är fortfarande något jag använder mig av både personligen och med klienter. ”Livet rinner iväg och vi har en begränsad tid. Vill du ägna dig åt det här nu för att någonting ska bli bättre, eller är du nöjd med att låta det vara?”

Genom att koppla Kognitiv BeteendeTerapi till stoicism kan man se terapin inte bara som en modern psykologisk metod, utan som en del av en lång tradition av mänsklig visdom om hur vi kan leva gott trots motgångar.

En av mina favorit-filosofer idag, Ryan Holiday, skickade mail till mig för ett tag sedan och skrev (översatt):

”Kognitiv beteendeterapi lär oss att omforma negativa tankar genom ABC-modellen: när vi möter en utlösande händelse (A) tolkar våra övertygelser (B) den, vilket orsakar en emotionell konsekvens (C). Denna insikt visar att kontroll av yttre händelser inte förändrar vårt inre tillstånd – bara omformning av våra övertygelser gör det.

Detta speglar stoicismens dikotomi av kontroll perfekt. Faktum är att CBT-pionjären Albert Ellis utvecklade sin modell efter att ha läst denna mening av Epictetus: ”Människor störs inte av saker, utan av sina åsikter om dem.” Mycket av modern psykoterapi vilar på denna antika grund.

Som Jules Evans skriver i Philosophy for Life and Other Dangerous Situations:

Ellis, som följde stoikerna, föreslog att vi kan förändra våra känslor genom att förändra våra tankar eller åsikter om händelser. Aaron Beck, [en annan tidig utvecklare av KBT], berättade likaså för mig att han inspirerades av sin läsning av Platons Republiken och ”påverkades också av de stoiska filosoferna, som hävdade att det var betydelsen av händelserna snarare än händelserna i sig som påverkade människor. När detta formulerades av Ellis föll allt på plats.”

Dessa två [KBT]-pionjärer – Ellis och Beck – tog idéerna från den antika grekiska filosofin och placerade dem i centrum för västerländsk psykoterapi.

Så vad skiljer KBT från stoicismen? Donald Robertson förklarar det tydligt: KBT riktar in sig på specifika problem inom begränsade tidsramar, medan stoicismen kräver en permanent förändring av grunden och filosofin i vårt liv.

Båda traditionerna lär ut samma grundläggande sanning: det är inte händelserna utan våra omdömen om dem som formar våra liv. Verktygen finns där – det är upp till dig att använda dem där det verkligen betyder något.”

Skillnaden blir i viss utsträckning att Stoicismen hänvisar till livet i stort och större filosofiska frågor, där Kognitiv BeteendeTerapi försöker fokusera på en mindre del, som ofta ses som trasig eller dålig och då räknas det som terapi.

Forskning och evidens

Kognitiv BeteendeTerapi räknas som en av de mest evidensbaserade behandlingsmetoderna för psykisk ohälsa. Det betyder att den gång på gång visat tydlig effekt i vetenskapliga studier. Socialstyrelsen är det vi utgår från i Sverige, där de rekommenderar KBT som förstahandsbehandling för flera tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, sömnstörningar och fobier. Liknande rekommendationer finns internationellt, till exempel från NICE i Storbritannien och American Psychological Association (APA).

Forskningen visar att Kognitiv BeteendeTerapi ofta fungerar lika bra eller bättre än läkemedel – och att resultaten håller i sig längre. Till exempel kan personer med ångest som genomgått KBT ha lika god symtomlindring som de som fått medicin, men skillnaden är att effekterna från KBT ofta kvarstår efter avslutad behandling, medan medicin behöver tas kontinuerligt.

En annan styrka med Kognitiv BeteendeTerapi är att den är tillgänglig för anpassning. Det finns välstuderade protokoll för olika problemområden – som KBT-i vid sömnproblem eller exponeringsbehandling vid fobier – men samtidigt går terapin att skräddarsy efter individens behov.

Meta-analyser (stora sammanställningar av forskningsresultat) har visat att Kognitiv BeteendeTerapi har starkast evidens av alla samtalsbehandlingar för ångest och depression. Även vid långvarig smärta och stressrelaterad ohälsa finns det stöd för att KBT hjälper människor att leva ett rikare liv trots symtom.

Kort sagt: när du väljer Kognitiv BeteendeTerapi väljer du en metod som inte bara känns logisk och praktisk, utan också är vetenskapligt beprövad och rekommenderad av ledande hälsoorganisationer världen över.

Vanliga missförstånd om KBT

Trots att Kognitiv BeteendeTerapi blivit en av de mest etablerade terapiformerna finns det fortfarande en del missuppfattningar. Här är några av de vanligaste – och hur det egentligen ligger till:

• ”KBT är bara positivt tänkande.” Fel. Kognitiv BeteendeTerapi handlar inte om att tänka ”glada tankar” eller blunda för problem. Det handlar om att identifiera och ifrågasätta tankemönster som inte hjälper dig – och hitta mer realistiska och hjälpsamma sätt att tänka och agera. Många gånger är det snarare motsatsen här. Det handlar om att hitta elände, peka ut det, sätta fingret på och sitta i skiten ett tag för att vänja sig. Det handlar om att våga närma sig det och ägna sig åt det, många gånger för att bli av med dysfunktionella tankesätt eller känslor.
• ”KBT är ytligt och går inte på djupet.” Många tror att Kognitiv BeteendeTerapi bara jobbar med symtom. Men metoden fokuserar på det som faktiskt håller problemen vid liv. I praktiken blir det ofta mycket djupgående förändringar, eftersom man lär sig hantera både tankar, känslor och beteenden på nya sätt.
• ”KBT funkar bara på enkla problem.” Nej, Kognitiv BeteendeTerapi används framgångsrikt både vid lättare bekymmer och svårare tillstånd som depression, trauma och kronisk smärta. Däremot behöver man ibland kombinera KBT med andra insatser för bästa resultat – särskilt vid komplexa problem.
• ”Man måste vara motiverad för att KBT ska fungera.” Här håller jag med som bara den. Ingen motivation leder till att man inte dyker upp och gör det svåra. ”Jag vill ha ett lätt liv” fungerar inte som tänk här… Om man inte kan tänka sig att göra något svårt FÖRST – för att sen få livet lättare, bättre och härligare. Motivation är en fördel att ha att börja med för att komma iväg och komma igång – och sen är det så tacksamt att terapin i sig skapar ytterligare motivation när man märker skillnad. Genom små steg och konkreta framgångar växer tilliten till den egna förmågan.

Genom att reda ut dessa missförstånd kan fler våga prova Kognitiv BeteendeTerapi och upptäcka vilken skillnad det faktiskt gör i vardagen.

KBT i Uppsala – lokal och personlig hjälp

Jag utgår från Uppsala och föredrar att arbeta lokalt med mina klienter. Att träffas fysiskt och bygga en trygg relation är enligt min erfarenhet ett roligare och härligare sätt att jobba, och det ger ofta bättre effekt än enbart kontakt via nätet. Vi kan mötas här i Uppsala under terapin, i en lugn miljö där du får utrymme att växa och utmana dig själv i din egen takt. ”Walk-and-talk” är ofta en favorit jag ägnar mig åt med coachingklienter för att slippa att det blir stelt och för att slippa att man känner sig uttittad eller långsam om man vill tänka ett slag.

Upplägg: Kognitiv BeteendeTerapi sker vanligtvis över en avgränsad tidsperiod. Många KBT-behandlingar läggs upp som ett projekt på kanske omkring 10–15 sessioner, ofta fördelat på ungefär 12 veckor (3 månader) med ett möte i veckan. Jag kör generellt tolv veckor som en standard. Strukturen hjälper oss att hålla fokus och tempo i arbetet mot dina mål. Att ses regelbundet under en begränsad period ligger också i linje med hur KBT typiskt genomförs – man träffas ofta en gång i veckan under totalt 5–20 veckor, beroende på problematik (socialstyrelsen.se). Vi kommer överens om ett upplägg som passar din situation; det kan vara ett intensivt schema under en kortare period eller mer utspridda träffar om det behövs.

Avslutningsvis vill jag understryka att Kognitiv BeteendeTerapi ger dig verktyg för att bli din egen terapeut. Målet är att du efter avslutad behandling ska känna att du kan fortsätta hantera nya utmaningar med de färdigheter och insikter du fått hos mig.

Kontakta mig gärna om du är intresserad av kognitiv beteendeterapi i Uppsala eller har frågor om upplägget. Jag svarar på dina funderingar och hjälper dig att komma igång när du känner dig redo.

FAQ