fbpx

Utmattningssyndrom

We can’t have a stress response all day, no rest in between, repeat in infinity and expect to thrive. That’s modern life bonkers.

Man med perspektiv

Utmattningssyndrom

“Gått in i väggen”, utbrändhet, utmattning eller faktiskt “utmattningssyndrom som vi ju ändå har en diagnos för här i Sverige. Så länge alla vet vad vi pratar om är det ju inte så noga vad vi kallar det – poängen är att det uppkommer efter långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Generellt månader och kan göra människor komplett lamslagna och helt oigenkännliga jämfört med hur de brukade vara. I många och mycket verkar det vara ett modernt fenomen – en konsekvens av hur vi lever i det moderna samhället. Stress har blivit en av de mest vanliga anledningarna till att vi blir sjukskrivna. Men är de “vanliga” behandlingsmetoderna verkligen effektiva? Hur brukar man göra? Hur gör man med dig om du har blivit drabbad? Fungerar det?

Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom gör det mesta i livet förhållandevis kargt, jobbigt och eländigt, jobbigt eller helt oöverkomligt.

Är du nyfiken på ämnet och vad jag gör?

Skriv ner ett namn och en mailadress nedanför så uppdaterar jag dig om jag skapar eller skriver någonting.

Subscribe

* indicates required

View previous campaigns.

Stress över tid och utmattningssyndrom leder till en rad olika symptom. De nedan är några av de vanligaste. Känner du igen några från dig själv?

Trötthet. Energinivåer som en gång höll dig produktiv i arton timmar om dagen tar slut praktiskt taget innan du har börjat göra någonting. Det är åtminstone känslan. Någonting knappt märkbart dränerar helt och hållet – och energinivåerna laddar långt långsammare än tidigare.
Det gäller både kropp och hjärna. Det är likvärdigt slut båda två.

Fysisk smärta – lite överallt, eller på ställen där det inte finns något gott skäl alls till att ha ont. Förutom att det faktiskt kan finnas skäl. Psykosomatisk smärta från hjärnan som signalerar som ett rop på hjälp; den gör allt i sin makt för att försöka dra i nödbromsen för att få en chans att vila och återhämta sig. Vanliga exempel är huvudvärk, rygg- eller nacksmärtor eller problem med underarmar och händer eller underben och fötter. Ibland till den grad att fötter eller händer blir helt oanvändbara till skillnad från de praktiska verktygen de var tidigare.
Bröstsmärtor kan vara ytterligare ett exempel.

Stresskänslighet. Stress som du tidigare tänkte var ingenting blir plötsligt överväldigande och det känns som att hela världen kommer emot dig – och du bryter ihop. Du kan inte ta mer. All den här pressen?! Var det alltid så här?!

Sämre minne, hjärndimma och faktiskt känna sig korkad för att hjärnan vägrar samarbeta som den brukade göra. Kanske som en konsekvens av stress över tid som ger gott om kortisol vilket praktiskt taget fungerar som ett nervgift och, enligt en del, skulle kunna ge skador på hjärnan.

Känslor. Hade du alltid alla de här? Blev du verkligen lika irriterad och arg av så små saker tidigare? Grät du av minsta detalj?

Sömn, denna härliga aktivitet – vad hände med den?! Det har blivit utmattade och en kamp att sova. Eller att åtminstone försöka. Det är ju inte så mycket till sömn. Sover du någonting eller verkar det mest som att du rullar omkring på nätterna?

Depression kryper sig på; hjälplöshet, generell tragedi, negativitet, misär och mörker blir det nya temat i livet.

Ångest kan närma sig på ett eller annat sätt. En ny, luddig obehagskänsla när du gör vardagliga saker som tidigare fungerat helt utan problem. Det är ju bara vardagen? Köra bil, shoppa och gå i affärer, träffa folk och annat “helt vanligt”. Kanske har du planerat någonting trevligt och kul som att gå på restaurang, resa eller gå på bio – och plötsligt får du din första panikattack?
Brukar hjärtat rusa om dagarna, utan bra skäl?

Magproblem du aldrig haft förut börjar smyga sig på.

Känslig mot stimuli som ljud och ljus.

Yrsel av inga uppenbart bra skäl vid undersökning.

Kanske lider du inte av alla symptomen. Det hoppas jag inte att du gör. Men de är alla vanliga – och de är bra eländiga. De är relevanta och någonting att fokusera och lägga vikt vid, men de är inte helheten i sig. Det går inte att stirra sig blind på enbart symptomen om det inte är de som är problemet, men snarare en konsekvens av problemet. Symptomen går att göra någonting åt och hela situationen går att göra någonting åt. Med eller utan läkemedel.

Vill du att jag visar hur, så börjar vi med att kartlägga livet för att få en tydlig bild av hur pusslet ser ut, sen börjar vi från början med att lägga det som du faktiskt vill ha det – och som fungerar. Att sätta fingret på vad som är problemet och åtgärda det är antagligen helt nödvändigt.