MADRS-S-test för depression – formulär, poäng och tolkning

MADRS – Har du symtom på depression?

MADRS-S är ett självskattningsformulär för depressiva symtom. Det består av nio frågor och ger en ögonblicksbild av hur du har mått under de senaste tre dagarna.

En sådan siffra är inte sanningen om hur du mår. Den kan däremot göra något luddigt lite mer konkret. Formuläret kan hjälpa dig att upptäcka depressiva symtom, se vilka områden som är mest påverkade och följa om måendet förändras över tid.

MADRS-S kan inte på egen hand avgöra om du har en depression eller vad dina symtom beror på.

Länken går till formuläret hos Västra Götalandsregionen av upphovsrättsliga skäl, så formuläret öppnas där. Du kan skriva ut det eller anteckna dina nio svar på papper eller i telefonen. Inga svar skickas till eller sparas av Dolor.

Vill du undersöka mer och bredare än bara depressiva symtom? Längre ner på sidan hittar du också det fullständiga PHQ-formuläret, som undersöker flera områden av psykisk och fysisk ohälsa samtidigt.

För att kvantifiera depression använder jag MADRS.

MADRS, utan S i slutet, är avsett för kliniker och är inte ett självtest. Instrumenten har ett liknande syfte, men olika frågor, bedömningssätt och poängskalor: MADRS omfattar tio frågor och 0–60 poäng, medan MADRS-S omfattar nio frågor och 0–54 poäng.

Jag har kvar klinikerversionen här som referens och som verktyg för professionell användning. Vill du själv få ett hum om dina depressiva symtom ska du använda MADRS-S högre upp på sidan.

Referens: Montgomery, S. A. & Åsberg, M. (1979). A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry, 134, 382–389.

Viktigt om livslust och självmordstankar

Den sista frågan i MADRS-S handlar om livslust, dödsönskningar och självmordstankar. Den frågan behöver alltid bedömas separat från totalsumman.

Om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv ska du inte vänta på ett testresultat eller ett svar från mig. Kontakta vårdcentralen, psykiatrin eller ring 1177 för hjälp att hitta rätt vård.

Om situationen känns outhärdlig, om du har självmordsplaner eller om det finns omedelbar fara: kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

Du kan också ringa Minds Självmordslinje på 90 101 eller chatta anonymt med Självmordslinjen. Den är öppen dygnet runt.

Dolors kontaktformulär är inte en akutväg och bevakas inte kontinuerligt. Läs 1177:s råd om självmordstankar.

Stressrehabilitering | Mer om Depression | Behandla Depression | Tester för Depression

Snabbfakta om MADRS-S

• Antal frågor: 9
• Svarsskala: 0–6 poäng per fråga
• Totalpoäng: 0–54
• Tidsperiod: de senaste tre dagarna
• Tidsåtgång: ungefär 5–10 minuter
• Användning: skattning och uppföljning av depressiva symtom
• Begränsning: formuläret ställer inte diagnos

Vad mäter MADRS-S?

MADRS-S innehåller frågor om nio områden:

1. Sinnesstämning
2. Oroskänslor
3. Sömn
4. Matlust
5. Koncentrationsförmåga
6. Initiativförmåga
7. Känslomässigt engagemang
8. Pessimism
9. Livslust

Formuläret fokuserar alltså inte bara på om du känner dig ledsen. Depression kan också märkas som oro, sömnproblem, initiativlöshet, svårigheter att tänka, minskat intresse för andra människor och en mörkare syn på dig själv och framtiden.

Så räknar du din MADRS-S-poäng

Varje fråga ger mellan 0 och 6 poäng. Svarsalternativen 0, 2, 4 och 6 har tydliga beskrivningar, men även mellanvärdena 1, 3 och 5 kan användas.

Välj det alternativ som bäst motsvarar hur du har mått under de senaste tre dagarna. Lägg sedan ihop poängen från samtliga nio frågor.

Den lägsta möjliga summan är 0 och den högsta är 54.

Hur ska resultatet tolkas?

De svenska vägledande gränserna brukar anges så här:

Resultat	Vägledande tolkning
0–12 poäng	Väsentligen obesvärad
13–19 poäng	Lindriga depressiva symtom
20–34 poäng	Måttliga depressiva symtom
35–54 poäng	Svåra depressiva symtom

Gränserna är inte diagnoser. En person med 12 poäng är inte automatiskt frisk och en person med 13 poäng har inte automatiskt en depression. Poängen behöver förstås tillsammans med hur länge problemen har funnits, hur vardagen fungerar och vad som händer i livet.

Det är dessutom viktigt att titta på de enskilda frågorna. Två personer kan få samma totalsumma men ha mycket olika problem och behöva olika slags hjälp.

Fråga 9 ska alltid bedömas separat

SKR:s Nationella formulärsamling anger följande särskilda tolkning av frågan om livslust:

• 1–2 poäng: meningslöshetskänslor
• 3–4 poäng: självmordstankar
• 5–6 poäng: självmordsplaner

Detta är inte säkerhetsgränser där allt är ofarligt nedanför en viss siffra. Det avgörande är vad du faktiskt tänker, känner och överväger – inte vilken ruta du råkade markera.

Självmordstankar ska alltid tas på allvar, även om totalsumman i övrigt är låg.

MADRS och MADRS-S är inte samma formulär

Namnen blandas ofta ihop, men det rör sig om två olika versioner.

MADRS är den ursprungliga klinikeradministrerade skalan. Den innehåller tio frågor, ger 0–60 poäng och skattas av en behandlare efter en klinisk intervju.

MADRS-S är självskattningsversionen. Den innehåller nio frågor, ger 0–54 poäng och fylls i av personen själv utifrån de senaste tre dagarna.

Självskattningen som den här sidan länkar till är MADRS-S. Att sidan heter /madrs-test/ beror på att många söker efter just ”MADRS-test”, men självskattningens korrekta namn är MADRS-S.

Ett skattningsformulär ställer inte diagnos

MADRS-S är framför allt utvecklat för att mäta symtomens svårighetsgrad och förändring. Det undersöker inte allt som behöver bedömas för att diagnostisera en depression.

En diagnostisk bedömning behöver bland annat väga in:

• Hur länge symtomen har funnits
• Hur vardag, relationer, studier eller arbetsförmåga påverkas
• Tidigare depressiva perioder
• Eventuella perioder av mani eller hypomani
• Ångest, stress, trauma, sorg och andra psykiska problem
• Alkohol, droger och läkemedel
• Kroppsliga sjukdomar och andra möjliga förklaringar
• Självmordsrisk och behov av omedelbart stöd

MADRS-S frågar hur du har mått under tre dagar. En egentlig depression kräver mer än tre dåliga dagar, och det finns personer som behöver hjälp utan att passa prydligt in i en viss diagnos.

Vill du läsa mer om symtom, möjliga orsaker och hur depression bedöms kan du läsa vidare om depression.

Depression är inte alltid bara sorg

Det är lätt att föreställa sig depression som en väldigt ledsen människa. Så kan det förstås vara, men ibland syns den mer som tomhet, likgiltighet, irritation eller en vardag som gradvis har krympt.

Du kanske märker att du:

• Gör mindre av sådant du tidigare uppskattade
• Drar dig undan människor
• Har svårt att komma igång även med små uppgifter
• Slutar ta hand om dig själv, hemmet eller sådant som brukar vara viktigt
• Tolkar fler händelser negativt
• Ältar gamla misstag och känner mer skuld
• Upplever små problem som väldigt stora
• Har svårare att tänka, minnas eller fatta beslut
• Inte längre förväntar dig att någonting ska bli bättre

En del fungerar fortfarande utåt. De går till arbetet, svarar på meddelanden och gör sådant som måste göras, men nästan allt sker genom ett växande motstånd. Andra tappar funktionsförmågan tydligt.

Det är därför både siffran och berättelsen behövs. Skattningen kan hjälpa oss att se ett mönster, men personen och livet är större än formuläret.

Kan MADRS-S användas för att följa förändring?

Ja. MADRS och MADRS-S utvecklades med särskilt fokus på att vara känsliga för förändring i depressiva symtom. Det gör självskattningen användbar som ett av flera verktyg för att följa behandling eller andra förändringar över tid. Fantino och Moore, 2009

Om du upprepar formuläret bör du göra det med rimliga mellanrum och på ungefär samma sätt varje gång. Eftersom frågorna endast gäller de senaste tre dagarna kan en tillfälligt ovanligt bra eller dålig period påverka resultatet mycket.

Enstaka poäng upp eller ner behöver därför inte betyda någon verklig förändring. Titta även på:

• Vad du faktiskt gör i vardagen
• Om du lättare kommer igång
• Om intresse och engagemang återvänder
• Om sömn och rutiner fungerar bättre
• Om du klarar mer utan att allt blir övermäktigt
• Om tankarna om dig själv och framtiden förändras
• Om andra i din närhet märker någon skillnad

Målet är inte bara en lägre siffra. Målet är att livet ska fungera och kännas bättre.

Hur jag använder MADRS-S

Jag ser MADRS-S som en strukturerad ögonblicksbild. Det kan hjälpa mig och klienten att snabbt se vilka depressiva symtom som är mest framträdande och om något verkar förändras mellan olika tillfällen.

Jag bestämmer däremot inte vad någon behöver utifrån en totalsumma. Jag vill också förstå vad som har hänt, hur livet ser ut, vad personen har slutat göra, vad som fortfarande fungerar och vilka faktorer som driver eller upprätthåller problemen.

Siffror blir användbara när de leder till bättre frågor, rimliga åtgärder och verklig förändring.

Vad gör jag efter testet?

Titta först på både totalsumman och de enskilda frågorna. Vilka områden gav högst poäng? Handlar problemen främst om sinnesstämning, oro, sömn, initiativ, känslomässigt engagemang eller pessimism?

Fundera sedan på hur problemen märks i vardagen:

• Vad har blivit svårare?
• Vad har du slutat göra?
• Vad behöver du hjälp med?
• Har problemen pågått tillräckligt länge för att du bör söka vård?
• Finns självmordstankar eller andra symtom som gör att hjälpen inte bör vänta?

Vid uttalade, tilltagande eller långvariga besvär är vårdcentralen en rimlig första väg för medicinsk bedömning. Det gäller även om resultatet är lågt men du ändå har svårt att fungera.

Du kan också läsa mer om behandling av depression och om hur jag arbetar med stressrehabilitering.

Om du vill ha stöd att förstå situationen och börja förändra den kan du kontakta mig. Vid akuta problem ska du däremot använda vårdens akuta vägar, inte kontaktformuläret.

Vanliga frågor om MADRS-S

Är MADRS-S ett depressionstest?

Det beskrivs ofta som ett depressionstest. Mer korrekt är att kalla det ett självskattningsformulär för depressiva symtom och deras svårighetsgrad.

Kan MADRS-S visa om jag har depression?

Nej. Resultatet kan visa att du skattar symtom som är förenliga med depression, men en diagnos kräver en bredare bedömning.

Kan jag må dåligt trots en låg poäng?

Ja. MADRS-S mäter vissa depressiva symtom under tre dagar. Det täcker inte all psykisk ohälsa, alla former av depression eller hela din livssituation.

Varför gäller frågorna bara tre dagar?

Instrumentet är gjort för att ge en aktuell bild och vara känsligt för förändring. Den korta tidsperioden är samtidigt ett skäl till att inte övertolka en enstaka mätning.

Hur ofta kan jag göra MADRS-S?

Det kan upprepas vid planerade uppföljningar, exempelvis under en behandling. Dagliga mätningar tillför sällan särskilt mycket och riskerar att göra normal variation onödigt betydelsefull.

Sparas mina svar?

Nej. PDF-formuläret fylls i och räknas manuellt av dig. Dolor tar inte emot eller lagrar dina svar när du öppnar länken.

Om formuläret och källorna

Den ursprungliga klinikerskattade MADRS utvecklades av Stuart Montgomery och Marie Åsberg. Självskattningsversionen MADRS-S utvecklades av Pär Svanborg och Marie Åsberg.

Jag har inte utvecklat eller modifierat formuläret. Här länkar jag till en externt publicerad version och förklarar hur instrumentet är tänkt att användas och förstås.

• MADRS-S hos SKR:s Nationella formulärsamling
• Svanborg och Åsberg, 1994 – utvecklingen av självskattningen
• Svanborg och Åsberg, 2001 – jämförelse med Beck Depression Inventory
• Fantino och Moore, 2009 – psykometrisk utvärdering av MADRS-S

PHQ – ett bredare test för psykisk ohälsa

MADRS-S är användbart när vi vill få en bild av depressiva symtom. Men när människor mår dåligt är det sällan självklart att problemen bara hör till en enda diagnos.

Nedstämdhet kan förekomma tillsammans med ångest, sömnproblem, kroppsliga symtom, problem med alkohol och förändrade matvanor. Ibland är det intressant att undersöka flera områden samtidigt – för de här områdena hör många gånger ihop väldigt väl.

Där kommer Patient Health Questionnaire (PHQ) in.

Det fullständiga PHQ är ett bredare självskattningsformulär som ursprungligen utvecklades för att uppmärksamma fem grupper av psykiska och beteenderelaterade problem:

• Depressiva symtom
• Ångest och panik
• Kroppsliga symtom
• Alkoholrelaterade problem
• Ätproblematik

Formuläret innehåller dessutom frågor om bland annat belastningar i livet och hur besvären påverkar vardagen.

Här hittar du formulären:

Eller – om du föredrar PHQ på engelska: originalformulär

Hur tolkar man PHQ?

Till formuläret finns en manual för poängsättning och tolkning. Väldigt psykolog-fokuserad, som manualerna ju är, och med det sagt: något besvärlig. Istället kan man göra det lite mer lättbegripligt och mänskligt. För det typiskt depressiva, använd MADRS-S ovan. Det är oftast lättförståeligt.

För de andra bitarna som inte frågar om rakt av depression så ger det här formuläret bra frågor om varningsklockor kring bitar som kretsar kring depressivt. Till skillnad från MADRS-S består det fullständiga PHQ av flera delar som undersöker olika problem. Man har lagt ihop många problem och ska därför inte summera hela formuläret till en enda poäng.

Den mest välkända delen är PHQ-9, som undersöker depressiva symtom med nio frågor.

Varje fråga i PHQ-9 ger 0–3 poäng och den sammanlagda poängen kan bli 0–27.

Poäng	Ungefärlig grad av depressiva symtom
0–4	Minimala eller inga
5–9	Milda
10–14	Måttliga
15–19	Medelsvåra
20–27	Svåra

Det är ett mått på symtomens svårighetsgrad, inte en diagnos i sig.

En hög poäng innebär att det finns goda skäl att undersöka depression närmare. Men även vid lägre poäng kan det finnas betydande problem som behöver uppmärksammas.

Om du svarar att du har tankar på döden eller på att skada dig själv behöver de tas på allvar oavsett totalpoängen. Sök vårdkontakt för bedömning, och akut hjälp vid omedelbar fara.

Och hur tolkar man de andra delarna?

De övriga delarna av PHQ använder i huvudsak frågemönster och särskilda bedömningsregler snarare än en gemensam totalsumma.

Frågorna om ångest kan exempelvis ge anledning att undersöka om återkommande panikattacker eller ett mer generaliserat orostillstånd förekommer. Om det verkar som det så finns det tester som fokuserar mer på ångest.

De kroppsliga frågorna hjälper till att uppmärksamma hur mycket fysiska besvär påverkar personen. De berättar däremot inte om symtomen beror på kroppslig sjukdom, psykisk ohälsa eller en kombination.

Frågorna om alkohol och matvanor kan fånga problem som annars kanske inte hade kommit på tal. Ett positivt svar är en anledning att fråga vidare – inte ett färdigt besked om beroende eller ätstörning.

De diagnostiska tolkningsalgoritmerna i originalformuläret bygger dessutom på äldre DSM-IV-kriterier och ska inte användas som en genväg till att fastställa dagens diagnoser.

När är PHQ ett bra val?

Jag tycker att PHQ är intressant när man har en mer komplicerad eller osäker symtombild.

Om någon söker för depression men samtidigt upplever mycket ångest, kroppsliga besvär och stora förändringar i livet kan den bredare kartläggningen ge något värdefullt.

Det finns inget egenvärde i att leta efter fler diagnoser. Däremot finns det ett stort värde i att inte missa problem som faktiskt bidrar till lidandet.

För att följa förändringar i just depressiva symtom kan en mer avgränsad självskattning som MADRS-S eller PHQ-9 ofta vara smidigare.

Målet med PHQ är framför allt att förstå mer av helheten. Ett svar med många nollor är också information, och ibland upptäcker man sådant som är värt att prata vidare om.