Dolor

En lösning på utmattning, depression och långvarig smärta.

Search

Depression

Depression – symtom, orsaker och behandling

Stressrehabilitering | Mer om Depression | Behandla Depression | Tester för Depression

Den här approachen är inspirerad av de makalösa mängderna anti-depressiva som förskrivs,
och det fortsatt ökande antalet patienter som lider av depression...

Depression i Sverige är idag en av våra vanligaste folksjukdomar och en form av mental ohälsa som orsakar stort lidande. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas ungefär var femte svensk av depression någon gång under livet enligt fondenpsykiskhalsa.se.

Depression är ett verkligt medicinskt tillstånd – det är inte något man bara kan “skärpa sig” ifrån. Samtidigt uppstår depression ofta i samspel med livets svårigheter och samhällets förändringar. I denna artikel får du en kliniskt förankrad men också bred och ifrågasättande bild av vad depression är, vilka symtom som förekommer, varför man kan bli deprimerad och hur man kan må bättre. Vi berör även standardbehandlingar (som antidepressiva läkemedel) utifrån ett kritiskt perspektiv – utan att förkasta dem helt – och betonar betydelsen av att förstå depression i ljuset av livsproblem, värderingskonflikter och stress. Artikeln vänder sig framför allt till dig som lider av, eller misstänker att du lider av, depression.

Symtom vid depression

Det är naturligt att känna sig nedstämd ibland, men vid en egentlig depression är symtomen svårare och varar längre än ett par veckor enligt 1177.se. Typiskt för depression är en ihållande sänkt sinnesstämning (djup nedstämdhet) och oförmåga att känna glädje i vardagen. Man känner sig ofta trött, orkeslös och tappar intresset för sådant som vanligtvis brukade kännas meningsfullt. Dessa besvär pågår i minst två veckor i sträck för att uppfylla kriterierna för egentlig depression. Utöver nedstämdhet och orkeslöshet är det vanligt med flera av följande symtom:

  • Hopplöshetskänslor och låg självkänsla: Man kan plågas av överdrivna skuldkänslor, känsla av att vara värdelös, eller skam. Framtiden kan te sig mörk och man känner ingen mening med någonting.
  • Koncentrationssvårigheter och likgiltighet: Det är ofta svårt att fokusera eller ta initiativ. Att läsa, se på TV eller fatta beslut kan bli en övermäktig ansträngning. Vardagliga uppgifter känns tunga och meningslösa.
  • Sömnstörningar och aptitförändring: Många deprimerade sover dåligt – har insomni, vaknar tidigt eller sover oroligt – medan andra sover för mycket utan att känna sig utvilade. Aptiten kan minska så att man går ner i vikt, eller tvärtom öka med tröstätande.
  • Ångest och irritabilitet: Depression och ångest går ofta hand i hand. Man kan vara mycket orolig, lättirriterad eller känna stark inre stress och vrede, även över småsaker.
  • Fysiska besvär: Det psykiska måendet påverkar kroppen. Vanliga somatiska symtom vid depression är magont, huvudvärk och värk i nacke eller rygg. Även sexlusten kan minska markant.
  • Tankar på döden: I djupa depressioner förekommer inte sällan dödstankar eller rentav självmordstankar. Man kan känna att ens nära skulle få det bättre om man försvann. Om sådana tankar blir påträngande eller konkreta är det mycket viktigt att söka hjälp omgående. Det är inte alltid vården gör suicidriskbedömningar varken vid första eller andra besöket och tar det på allvar; gör de inte det så är det som med all annan vård – sök vidare. Fortsätt leta. Vill du, så kontakta mig, så gör jag det jag kan.

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression (”klinisk depression”). Den brukar delas in i lindrig, medelsvår eller svår depression beroende på hur mycket funktionsförmågan påverkas. För funktionsförmåga är i stor utsträckning det man utgår ifrån. Lidandet är tyvärr inte alltid i fokus. Åter till ”hur vård brukar fungera” – om man fungerar relativt väl, men lider enormt och ändå överväger att ta sitt liv – så är det inte alltid man gör någonting inom vården. Får du inte hjälp så föreslår jag att du söker hjälp på annat håll.

Lindrig depression innebär att man mår dåligt men fortfarande klarar av grundläggande vardagssysslor (även om det tar emot). Måttlig depression gör att det blir svårt att sköta arbete, studier eller relationer – omgivningen märker tydligt att personen mår mycket dåligt. Vid svår depression påverkas hela livet; man kan ha svårt att äta, stiga upp ur sängen eller ens sova ordentligt. I de svåraste fallen kan verklighetsuppfattningen påverkas (psykotiska symtom) och risken för självmord är högre.

Obs: Depression är en sjukdom, men att må dåligt under en period behöver inte alltid betyda att man har en klinisk depression. Sorgereaktioner eller tillfälliga svackor kan ge liknande symtom som en mild depression, men går oftast över av sig självt med tiden. Om nedstämdheten och orkeslösheten dock håller i sig längre än ett par veckor och påverkar ditt liv påtagligt, bör du söka hjälp för en bedömning.

Orsaker till depression och riskfaktorer

Varför får man en depression? Det enkla svaret är att det beror på en kombination av flera saker. Forskare och läkare är överens om att biologiska, psykologiska och sociala faktorer tillsammans ligger bakom depressionssjukdomar (1177.se). Vi människor föds med olika sårbarhet – delvis ärftligt – för att utveckla depression, och ovanpå det kommer påfrestningar i livet som kan utlösa eller försämra tillståndet (1177.se). I allmänhet behövs det en samverkande kedja av omständigheter för att en egentlig depression ska bryta ut.

Exempel på bidragande orsaker och riskfaktorer:

  • Ärftlig sårbarhet: Att ha nära släktingar (föräldrar eller syskon) med depression ökar risken. Genetiska anlag står för kanske en tredjedel av risken enligt psykologisktvetande.se.
  • Biokemi och sjukdomar: Depression har kopplats till förändrad balans av signalsubstanser i hjärnan (t.ex. serotonin och noradrenalin) och överaktivitet i kroppens stressystem, enligt en del. Jag tänker mig många gånger att det är svårt att veta vilket som är hönan och ägget när man pratar om signalsubstanser – om det inte är väldigt tydligt av något skäl. Kanske att något är trasigt eller resulterar i… vad det nu kan vara. Vissa kroppsliga sjukdomar, t.ex. hormonrubbningar (för lite sköldkörtelhormon är ett vanligt exempel), kronisk smärta (mycket vanligt att det leder till depressiva besvär!), hjärtsjukdom eller demens, kan ge depressiva symtom eller utlösa en depression.
  • Personlighet och psykologiska faktorer: Negativa tankemönster, låg självkänsla eller en tendens att älta och skuldbelägga sig själv bidrar till depressionens utveckling. Tidigare trauman eller svåra upplevelser (särskilt under barndomen) kan göra en mer sårbar för att reagera med depression senare i livet. Tankar och självkänsla är i stor utsträckning något som påverkas under uppväxten, tänker jag.
  • Stress och livshändelser: Ofta föregås depression av någon negativ livshändelse. Förluster som en anhörigs död, separation, arbetslöshet eller ekonomiska bekymmer är vanliga utlösande faktorer. Det verkar som att hur en stressfylld händelse upplevs spelar roll – om den innebär känslor av förödmjukelse eller maktlöshet ökar risken att den leder till en depression. Långvarig övermäktig stress utan tillräcklig återhämtning är också en känd orsak till utmattningssyndrom där depression många gånger följer med som en del av det hela.
  • Social miljö och relationer: Ens sociala sammanhang påverkar den psykiska hälsan. Ensamhet, konflikter eller dåliga relationer kan driva på en depressiv utveckling. Brist på stödjande vänner eller familj gör det svårare att hantera svårigheter. Mobbning eller utsatthet i arbetslivet är också riskfaktorer.
  • Missbruk av alkohol eller droger: Många försöker självmedicinera sin nedstämdhet med alkohol eller andra substanser, men i längden förvärrar det depressionen. Dessutom kan substansbruk i sig trigga depression genom att skapa långsiktiga problem i livet. Kan det också påverka fysiologin i hjärnan, eventuellt?
  • Tidigare depression: Har man haft en egentlig depression ökar risken betydligt för återfall. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga varningstecken och söka hjälp i tid om symtomen kommer tillbaka. Om det handlar om en predisposition, där man redan uppenbarligen är bra på att bli deprimerad, eller inlärda mönster spelar kanske mindre roll.

Det är viktigt att understryka att ingen “skuld” vilar på den som drabbas – depression är inte ett tecken på svaghet, utan ett komplext tillstånd med många bidragande orsaker. Samtidigt kan det vara värdefullt att identifiera vad som utlöste eller vidmakthåller just din depression, för att kunna rikta behandlingen rätt. Ofta finns det ett mörkertal av oupptäckt depression, särskilt hos dem som drar sig för att söka hjälp. Statistiskt sett diagnostiseras kvinnor med depression ungefär dubbelt så ofta som män, delvis för att kvinnor i högre grad erkänner måendet och söker vård. Depression förekommer i alla åldrar, men de högsta talen av diagnostiserad depression ses bland unga vuxna (15–29 år) enligt bland annat psykologisktvetande.se.

Varför ökar depression i dagens samhälle?

Många upplever att psykisk ohälsa och depression blir allt vanligare i vårt moderna samhälle. Delvis kan det bero på att vi idag är mer öppna med att rapportera mental ohälsa, men mycket tyder också på verkliga ökningar. Socialstyrelsens utvärderingar har funnit att den psykiska ohälsan faktiskt fortsätter att öka – framför allt bland barn och unga (socialstyrelsen.se). Varför är det så? Forskare pekar på flera samhällsfaktorer som kan bidra:

  • Ökad stress och press: Jämfört med några decennier sedan lever vi under högre tempo och krav. Arbetslivet har effektiviserats och digitaliserats på ett sätt som gör att många känner att de aldrig räcker till enligthjarnfonden.se. Vi är ständigt nåbara genom teknik och informationsflöde, vilket minskar möjligheten till vila. Stressen i samhället har ökat sedan 1990-talet och bristen på återhämtning sliter på psyket.
  • Individualisering och social isolering: Samhället har blivit mer individualistiskt – varje person förväntas “lyckas” på egen hand, vilket kan skapa en känsla av misslyckande och ensamhet. I dag lever väldigt många människor i singelhushåll. Faktum är att ungefär hälften av alla hushåll i Sverige utgörs av ensamboende, särskilt i större städer. Detta är historiskt unikt och kan innebära mindre vardagligt socialt stöd. Ensamhet och isolering är riskfaktorer för depression, och ökad individualisering tros vara en bidragande orsak till att unga generationer rapporterar mer psykisk ohälsa.
  • Ständiga jämförelser: Sociala medier och det ständiga informationsflödet gör att vi jämför oss med andra på ett tidigare otänkbart sätt. Idealiserade bilder av andras liv kan spä på känslor av otillräcklighet och stress, särskilt hos unga. Även världsläget med kriser, klimatoro och pandemier skapar en bakgrund av osäkerhet som kan påverka psyket negativt.

Sammanfattningsvis kan man säga att depressionens ökning i dagens samhälle är multifaktoriell. Vår moderna livsstil ger många möjligheter men också nya påfrestningar. Den goda nyheten är att med ökad medvetenhet om dessa faktorer, kan samhället och individen börja vidta åtgärder – från bättre arbetsmiljö och ökat socialt stöd, till egen stresshantering – för att vända trenden.

Depression är mer än en hjärnsjukdom

Under lång tid har depression inom sjukvården främst betraktats som en medicinsk sjukdom i hjärnan, ofta kopplad till brist på signalsubstanser som serotonin. Standardbehandlingen har följaktligen varit att försöka korrigera denna obalans med läkemedel (antidepressiva). Men depression är inte enbart en “kemisk” hjärnsjukdom – det är också ett uttryck för det lidande som kan uppstå i ett människoliv. Det handlar om hur vi reagerar på djupa livsproblem, svåra känslomässiga sår och konflikter mellan våra innersta värderingar och verkligheten vi lever i.

Filosofiskt har detta varit känt i tusentals år. Stoicismen, en filosofisk skola från antiken, lärde till exempel att vårt mående till stor del formas av hur vi tolkar det som händer oss, snarare än av händelserna i sig. Som den stoiske tänkaren Epiktetos uttryckte det: “Det är inte sakerna själva som oroar oss, utan våra uppfattningar om dem.” Poängen är att om vi ser depression enbart som en hjärnstörning kanske vi missar att det också är en signal om att något i våra liv behöver uppmärksammas eller förändras.

Många terapeuter och filosofer menar att depression kan ses som en form av meningskris. Känslan av tomhet och hopplöshet speglar ofta en upplevelse av att livet förlorat mening eller att ens värderingar kolliderar med verkligheten. Kanske lever man på ett sätt som utåt sett “borde” göra en lycklig, men inombords saknas känslan av äkthet eller syfte. Depressionen kan då fungera som en (om än plågsam) väckarklocka – en indikation på att något i livssituationen eller ens förhållningssätt behöver förändras.

Detta betyder inte att hjärnans biologi skulle vara oviktig. Självklart spelar kemin i hjärnan en roll, och antidepressiva kan ge symtomlindring. Men ett alltför ensidigt biologiskt synsätt riskerar att reducera människan till enbart sina signalsubstanser. Nyare forskning betonar tvärtom samspelet mellan hjärnan, kroppen och omgivningen – till och med vår mag-tarmhälsa och immunförsvar kan påverka humöret. Som neurologen David Perlmutter säger kan depression “inte längre betraktas som en sjukdom helt och hållet baserad i hjärnan”.

Ett brett perspektiv på depression tar alltså hänsyn till hela människans livssammanhang. Det innebär att behandlingen inte enbart fokuserar på att dämpa symtom medicinskt, utan också på att hjälpa personen att hantera livsproblem, stress och existentiella frågor. Ibland kan en depression leda till positiva förändringar på sikt – exempelvis att man omvärderar vad som är viktigt i livet, sätter nya gränser eller söker mer meningsfulla relationer och aktiviteter. Den amerikanske psykiatern Aaron Beck (som grundade KBT-terapin) betonade hur negativa tankar om sig själv och framtiden upprätthåller depression. Genom att utmana dessa tankar och arbeta med sin inställning (något som påminner om stoikernas idéer som då var ett par tusen år före, eller så…) kan man bryta den onda cirkeln.

Det finns även kritiska röster som påpekar att diagnosen depression i viss mån har vidgats under årens lopp. Journalisten Ingrid Carlberg beskriver i boken Pillret hur läkemedelsindustrin på 1990-talet bidrog till att marknadsföra depression som en folksjukdom för att fler skulle erbjudas behandling – i hennes ord inte bara marknadsföra läkemedel utan “marknadsföra en sjukdom”. Detta perspektiv betyder inte att depression inte är “på riktigt”, men det påminner oss om att vara kritiska och individanpassa synen på lidandet. Det som idag kallas depression kan i vissa fall förstås som en naturlig reaktion på svåra omständigheter – en reaktion som behöver stöd och förståelse, inte enbart piller.

Sammanfattningsvis: Att se depression som enbart en hjärnsjukdom riskerar att förenkla något mycket komplext. Att enbart se det som “livsproblem” utan biologisk grund vore också otillräckligt. Sanningen ligger i helhetsperspektivet: depression är både kropp och själ, både biologi och biografi. För att verkligen må bättre behöver man ofta adressera båda aspekterna – lindra symtomen och ta itu med orsakerna i livet.

Jag frågar ibland om man lider av depression eller av ett dåligt liv.

Ett liv helt utan tid för glädje, återhämtning, kärlek eller någonting fint borde väl heller inte upplevas som härligt och meningsfullt?

Behandling (och självhjälp) vid depression

Depression går att behandla, och ju tidigare man får hjälp desto bättre är prognosen. Har man varit deprimerad under lång tid så ”sätter sig beteenden”, med tankar och känslor desto mer tänker jag. Det är en ganska lätt förklaring för varför det är lättare att behandla dem som inte besvärats så länge.

Standardbehandling vid egentlig depression består vanligtvis av samtalsterapi, medicinsk behandling eller en kombination av båda. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer kan både antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling vara effektiva, men fler patienter skulle behöva få tillgång till terapi än i dagsläget (socialstyrelsen.se). Vid lindrig depression rekommenderas ofta i första hand psykologiska insatser och egenvård, medan medelsvåra till svåra depressioner ofta behandlas med antidepressiva läkemedel (t.ex. SSRI-preparat) i kombination med terapi (hjarnfonden.se).

Jag tänker att om man hade kunnat behandla depression på ett bra sätt med SSRI/SNRI-eller de andra varianterna av anti-depressiva läkemedel, så borde det ha blivit märkbar skillnad idag, sett till att man förskriver mer läkemedel än någonsin.

I svårare fall resonerar man ibland kring andra metoder, såsom ECT (”elbehandling”), som sällan används och som få verkar rekommendera. Nyare alternativ som ketaminbehandling är en annan variant som verkar lovande, men som istället är svår att få tag i eller prova. Vill man komma in på svårare behandlingsmetoder som reserveras för djupa eller behandlingsresistenta depressioner kan man börja resonera kring psilocybin som ytterligare en metod, som verkar minst lika lovande som ketamin-dropp, utifrån vad jag har förstått. Olagligt i Sverige, men verkar i viss utsträckning hoppfullt för att praktiskt taget behandla och bli av med det depressiva.

Terapi: Flera former av psykoterapi har vetenskapligt stöd vid depression. Vanligast är KBT (kognitiv beteendeterapi) som hjälper dig förändra negativa tankemönster och beteenden och ACT (Acceptance and Commitment-Therapy) som fokuserar på acceptans kring det som inte går att ändra och att verkligen försöka ändra på det som går att påverka. Terapi ger verktyg att förstå sig själv och finna nya sätt att möta livets utmaningar, vilket kan förebygga framtida episoder.

Läkemedel:Antidepressiva läkemedel (SSRI, SNRI m.fl.) används ofta vid medelsvår och svår depression. De kan hjälpa till att höja stämningsläget och dämpa ångest genom att påverka signalsubstanser i hjärnan. Det tar oftast några veckor innan effekten märks. Viktigt att veta är att läkemedel inte löser livsproblemen som kan ha orsakat depressionen – däremot kan de ge andrum och energi nog för att man ska orka ta tag i vardagen och tillgodogöra sig terapi eller göra positiva förändringar. I vissa undersökningar verkar det som att genomtänkt nog fysisk aktivitet ger ungefär snarlik effekt som anti-depressiva läkemedel. Ibland verkar läkemedlen i sig göra tillräckligt för att man ska vara nöjd nog med tillvaron.

Självhjälp och egenvård: Parallellt med professionell behandling spelar egenvård en central roll, särskilt vid lättare depressioner. Små steg i vardagen kan göra stor skillnad för ditt mående. Enligt 1177 Vårdguiden brukar första insatsen vid lindrig depression vara att informera om vad depression är och vad man själv kan göra för att börja må bättre. Här är några självhjälpsråd som experter ofta rekommenderar:

  • Rörelse och dagsljus:Fysisk aktivitet har en bevisat positiv effekt på stämningsläget. Försök komma ut på en promenad eller annan motion varje dag, gärna i dagsljus eftersom naturligt ljus påverkar hjärnan positivt.
  • Sömn och rutiner: Prioritera sömn – försök att sova på regelbundna tider och skapa en lugnande kvällsrutin. Ät också på regelbundna tider och se till att få i dig näringsrik mat, då oregelbundna vanor kan förvärra orkeslösheten.
  • Undvik alkohol och droger: Även om det kan vara frestande att döva känslorna, leder alkohol och andra substanser till att depressionen fördjupas på sikt. Skär gärna ner på nikotin också, eftersom rökning kan påverka hjärnans kemi negativt.
  • Aktivera dig och sök stöd: Gör sådant som brukade ge dig glädje, även om det känns motigt. Ta en fika med en vän, lyssna på musik, eller pyssla med en hobby – aktiviteter kan väcka gnistor av lust. Isolering göder depression, så försök umgås med människor du tycker om. Berätta för någon du litar på hur du mår; socialt stöd kan vara avgörande. Ibland kan närstående hjälpa till att följa med på en promenad eller bara finnas där som sällskap.

Till en början kan dessa egenvårdssteg kännas tunga – orka motionera när man knappt tar sig ur sängen? – men försök att se dem som medicin utskriven av dig själv, i lagom dos. Små mål, som att ta en kort promenad runt kvarteret eller ringa en vän, kan gradvis bryta isoleringens grepp.

Kom ihåg att söka professionell hjälp om depressionen är uttalad eller inte vänder. Kombinationen av rätt behandling och egen insats ger de bästa förutsättningarna för förbättring. Många som fått hjälp kan vittna om att det går att återhämta sig från depression – även om det kan ta tid. Tveka inte att kontakta vårdcentral eller psykiatrisk mottagning för en bedömning om du misstänker depression; du förtjänar stöd och du är långt ifrån ensam om att må så här.

För en mer detaljerad genomgång av olika behandlingsformer, se artikeln “Behandla depression”, där vi fördjupar oss i terapi, läkemedel, livsstilsförändringar och andra strategier.

MADRS och DSM-5 – hur depression diagnostiseras

Länk till tester och diagnostik hittas här.

Hur vet man egentligen om man “är deprimerad”? För dig som vill fördjupa dig i hur depression diagnostiseras enligt medicinska kriterier finns en separat artikel. Där beskriver vi diagnoskriterierna enligt DSM-5 (de officiella kriterierna för egentlig depression) samt hur terapeuter eller läkare använder skattningsskalor som MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) för att bedöma djupet av en depression. Läs mer i posten ”MADRS och DSM-5 – hur depression diagnostiseras” för att förstå hur utredning och diagnos av depression går till i praktiken.

Tidigare deprimerade klienter
Kontakt

En tidigare klient berättar om sitt perspektiv på depression

Genom bloggen kan du läsa ett inlägg om en ung kvinnas berättelse om – och perspektiv på psykisk ohälsa där depression har varit en stor del av det hela. Föredrar du att lyssna, där avsnittet i sin helhet är 1 timme och 16 minuter så når du poddcasten via Spotify, Acast eller där du annars hittar poddar. Sök då på Patric på Dolor pratar utmattning, depression och smärta så hittar du rätt.

En ung kvinnas berättelse om – och perspektiv på – psykisk ohälsa.
Depression
Depression är både stora och tydliga känslor…
Depression
… och små, ensamma där de många gånger knappt syns.
Depression
Depression
Investera i sig själv görs ofta i små steg till en början – men jag tycker ofta att det fungerar bättre än piller.

Jag är förtjust i de gamla stoikerna. De kan ge lite perspektiv, även i relation till depressiva problem…

”To bear trials with a calm mind robs misfortune of its strength and burden.”

Seneca

When I see an anxious person, I ask myself, what do they want? For if a person wasn’t wanting something outside of their own control, why would they be stricken by anxiety?

Epictetus

Make the best use of what is in your power, and take the rest as it happens.

Epictetus

What upsets people is not things themselves, but their judgements about these things.

Epictetus

Man is not worried by real problems so much as by his imagined anxieties about real problems.

Epictetus