Är coaching för dig?

Är coaching för dig? Kanske.

Undrar du om coaching är för dig? I det här fallet är det ju också då ”min coaching” som avses. För de flesta människorna i allmänhet är svaret sannolikt nej. Om du är målgruppen för hela det här och en av dem jag vänder mig till så är det förstås mycket mer sannolikt att det är för dig.

Vill du läsa vidare så gör det här under! Vill du lyssna på podden Patric på Dolor pratar utmattning, depression och smärta så hittar du den i din podd-app eller genom att följa länken här: https://shows.acast.com/patric-pa-dolor/episodes/ar-coaching-for-dig

Dyker det upp frågor så är det smidigast med kontakt-formuläret eller om du hugger tag i mig på Facebook eller Instagram för att fråga.

Coaching används främst för att coacha, hjälpa och informera personer som:

Har utsatts för för mycket stress under för lång tid, vilket har lett till utmattningssyndrom eller utbrändhet. När det är huvudproblemet är det ofta nödvändigt att använda någon form av livs-coaching eller stress-coaching och titta på vad som är viktigt i livet. Du kan behöva lära dig mer om dina värderingar och varför du stressar dig sjuk för att kunna göra något åt det.
Du försöker bekämpa depression och får inte tillräckligt bra resultat när du bara använder medicin. När det är huvudproblemet ger kognitiv beteendeterapi, en bio-psyko-social syn på hela dig tillsammans med behandling av stress och smärta om det finns någon, vanligtvis fantastiska resultat.
Du lider av långvarig smärta och behöver ett bredare angreppssätt än att bara ta hand om de fysiska delarna eller läkemedel. Smärtvetenskapen är alltför ofta försummad vid behandling av smärta. För att bli bättre från långvarig smärta är det ofta nödvändigt att använda det bio-psyko-sociala synsättet och behandla allt som stör dig och hitta glädje i livet. Om man bara fokuserar på smärta, depression och stressande händelser kommer smärtan att öka långt utöver vad som är nödvändigt.

För vissa kan det låta som ett stort åtagande att göra en besvärlig coaching-grej i tolv veckor, men att träffas bara några gånger är ofta en besvikelse om problemen är stora. Stora förväntningar, stora problem och lite tid fungerar uppenbarligen inte för något komplext. Beteendeförändringar tar tid. De här tre, utmattning, depression och smärta, tar ut sin rätt och de kommer att förändra dig på djupet. Det kommer inte att försvinna på ett par veckor hur mycket vi än försöker.

Om du är alldeles för tung kommer du inte att bli av med det på ett par veckor, och om du har stukat foten kommer det inte heller att vara helt rehabiliterat på ett par veckor. Saker och ting behöver sin tid. Kroppen kan omöjligen anpassa sig direkt. Tolv veckor är dock en ganska lång tid. Att ta den tiden och anstränga sig för att förändra saker och ting kan ha en enorm inverkan. Det betyder inte att du är klar efter dessa veckor. Livet går vidare, och sedan måste du fortsätta att hantera allt tillräckligt bra efteråt.

Vissa är praktiskt taget symptomfria efter projektet – men det kan ta längre tid om du har varit sjuk för länge… eller inte är tillräckligt villig att förändra saker och ting.

”Inte tillräckligt villig att förändra saker…” tar oss också till en väsentlig del.

Man behöver vara mottaglig för coaching

Det är väsentligt att man på något plan är bra på att bli coachad. Även om man kan tycka att det kan låta konstigt.

Det finns ett litet gäng attribut som nästan är nödvändiga för att det ska fungera och vara givande att ägna sig åt sånt här.

Det handlar om dig.

Du och vi behöver vara kvar hos dig i väldigt stor utsträckning när vi gör det här. Det behöver handla om dig, personligen. Dig själv och inte om alla andra. Det kan inte vara att alla andra är dumma, sopiga, gör på något visst sätt eller inte anstränger sig.

Livet inkluderar många andra, med politik, nära och kära, kollegor och allt det kan vara – men det här handlar om dig.

Det bygger på att du behöver fråga dig ”Vad är min roll i det här?” i mångt och mycket, snarare än att bara slänga iväg skulden på externa faktorer eller andra personer. Ska vi påverka ditt liv, vad det nu innebär i sammanhanget, så behöver det bygga på det du kan kontrollera. Tankar och beteenden. Vad du gör och hur du för dig i tillvaron. Genom det får man göra vad man kan för att påverka det man kan påverka.

Vid både coaching och terapi är det absolut nödvändigt att det kretsar kring dig och att det är du som vill ändras. Det kan inte vara någon annan som ska ändras och det kan inte vara någon annan som vill att du ändras… för då blir det ändå inget. Det blir helt värdelöst. Bäst är det om man kan veta det från början: att det är du som vill att du utvecklas. Vill du något annat är både coaching och terapi antagligen tandlöst.

Ödmjukhet och öppen för förändring

Du behöver vara öppen för förändring och idealt är att ha lite distans till dig. Det är rimligt att du inte har gjort allt perfekt redan innan. Det har ingen annan heller.

Det här blir på samma spår som att hata att ha fel… Eller inte vilja höra när det är något som är fel. Tänker man efter så vill man få det väldigt tydligt förklarat när något är tokigt – för att man ska kunna ändra det så fort det bara är möjligt.

Ogillar man det ogillar man att lära och då också att förändra och förbättra. Den som gillar att ha fel – men inte alltid ser att något var fel – är ofta lättast att coacha.

Samtidigt som man kan se att man har fel och begriper att det är helt okej så är det gött om man kan skilja på sak och person. Då kan man se att man kan vara bra – men göra fel. Man kan vara listig, men göra korkat. Man kan vara bra, men göra dåligt. Skiljer man handlingarna från personen lite så blir det också lättare att INTE vägra ha fel.

Är coaching för dig? Odmjukhet. Helt uppslukad av en enkel aktivitet men utstralar ett lugnt sjalvfortroende och en okonstlad vishet. Man vet inte allt aven om man ar aldre — Ödmjukhet. Helt uppslukad av en enkel aktivitet, men utstrålar ett lugnt självförtroende och en okonstlad vishet. Man vet inte allt även om man är äldre.

Fokus på rätt tid

Fokus på rätt sak och att det är nu och framåt som är väsentligt är väldigt viktigt. Barndom, tidigare, historik, dåtid och allt som har hänt… Ja det har hänt.

Det har hänt. Det är klart. Det är färdigt. Vi får förhålla oss till det. Vi kan lära oss av det, eventuellt. Men vi kan inte ändra det. Vi får fokusera på nu och framåt.

Vi ser på det som hänt och soppan vi har i knät. Men nu då? Vad är det för soppa och hur ska vi förhålla oss till det vi har? Vad ska vi ändra på, vad borde bli hur för att man ska uppnå det där vi vill ha?

Är coaching för dig? Epic clock — RÄTT TIDSFOKUS – KOMIGEN NU. FRAMÅT!

Vilket ju tar oss till…

Mål, gap, och flexibilitet.

Målet med coaching och terapi är generellt just precis det där. Man är någonstans – och vill till något annat. Man är vid A och vill till B. A är nu och B är sen. Mellan det ena och det andra är det antagligen ett gap, en väg – något av en ravin ibland. Det är där coach, terapeut eller vad det nu är man använder sig av kommer in. Det är där jag kommer in. Tanken är att min roll, mitt syfte och poängen med att jag är inblandad över huvudtaget – det är att du inte vet hur du tar dig från A till B.

Klyftan, ravinen, GAPET eller vad man nu vill kalla det, är för stort, obegripligt eller någonting annat så du behöver hjälp.

Poängen med coaching, det är att man vill ha något och uppnå något – men man behöver hjälp med att komma dit.

Det är rätt viktigt att det finns ett gap mellan nu och dit man vill, för annars blir jag överflödig… Vilket såklart är idealt. Men människor vill ofta någonting. Man vill uppnå något och komma någonstans för att vi gärna utvecklas och får till ett och annat.

Så vad är man ute efter? Vart ska du? Vad är egentligen målet och det du är ute efter?

Är du framme så är det toppen. Är du nöjd och belåten utan drömmar om att komma mot mer – så är det klart. För det går inte att coacha någon som är framme… Det är ju då som att terapia någon som är frisk.

Överflödigt.

Men jag började ju ändå göra det här för att det verkar behövas. Sjukskrivningssiffror och mycket annat tyder på att det finns de som behöver hjälp att komma framåt med det här.

Förutom att man vill från något till något annat så är det viktigt med flexibilitet för hur det gapet stängs. Det här är något jag har brottats med i många år. Människor med ont som tänker sig att man bara masserar bort det. Människor med problem rakt upp i ansiktet som blundar för dem. Människor som gör galna saker och som inte är öppna för input, som jag nämnde tidigare – där man vill ha lösningen som man bestämt sig för.

Men vet man redan lösningen så var ju jag överflödig. Då är det bara att knalla vägen man vet att man ska så löser det sig.

Men är man öppen då med att man kan må bra av lite input gällande lösningen, vara flexibel med hur man stänger sitt gap, så finns det hopp och möjlighet för att det ska bli rätt bra.

Man kanske är övertygad om att det där gapet är om pengar. ÖVERTYGAD. Men det kanske inte är det, ändå med lite annat perspektiv..?

Problem gällande hälsa… Det kanske inte handlar om träning?

Utmattningssyndrom, då kanske det inte gäller bara de där externa sakerna som jobbsituation och kollegor. Det kanske kretsar lite kring dig också… Eller vad vi nu kan hitta.

Problemet är kanske inte där du letar. Då hade du kunnat lösa det redan. Ödmjukheten kommer in här. Man behöver vara flexibel med att man kanske inte vet allt. För då hade man redan löst det här.

Löser man det inte så är det helt okej. För man behöver heller inte kunna allt. Det vore snarare galet om man på riktigt kunde allt helt förträffligt.

Är coaching för dig? Two individuals standing on the edge of a ravine representing the gap between A and B — Hur kommer man var och vart vill du?

Syftet med projekten

Huvudsyftet med att göra dessa projekt är att lära människor, praktiskt taget som en kort utbildning, så att de vet hur och varför vi gör saker och hur man fortsätter efteråt. Jag vill lära dem tillräckligt mycket om problemen och vad de kan göra åt dem för att de ska bli tillräckligt självförsörjande för att ta hand om sig själva.

Medan vi lär oss tillräckligt om det tar vi i allmänhet hand om det som verkar vara problemet. Jag coachar, knuffar och vägleder i de riktningar som verkar lämpliga, men det är inte jag som gör saker och förändrar saker. Jag är det stöd som plantan behöver i början för att uthärda vad som än krävs – men när trädet växer på egen hand blir jag mer och mer överflödig.

Att göra saker själv och ta ansvar för sina egna framsteg, oavsett stöd, är vanligtvis en stor källa till ökad självtillit. Det får människor att tro på sig själva och sin kapacitet igen. De återfår sitt självförtroende när det gäller att hantera saker, även om det bara har varit ett destruktivt mörker ett tag.

Tolv veckor är tillräckligt för att prova, misslyckas och prova igen, vilket är lärandets natur. Detta görs samtidigt som du har någon som frågar, vägleder och stöder dig så att du kan få den hjälp du behöver och så småningom komma vidare, lyckas slappna av och förändra den underliggande stressreaktionen, vilket vanligtvis ger hopp. När du lär dig och gör olika saker förändrar du sannolikt de beteenden som ledde till det som inte var som du önskade. Du förändrar den situation som kan ha varit orsaken till beteendet från första början. Det ger en härlig chans att komma till en bättre plats både mentalt, fysiskt och mindre bildligt talat om vi tittar på sociala aspekter och situationen i livet.

Poängen för de flesta är att få dig på rätt spår och att röra dig i rätt riktning för att utvecklas vart du än behöver gå. Om vi passar bra ihop är mitt slutmål att du ska kunna hantera det hela själv, men det tar många gånger mer tid än de tolv veckorna. Idén är att du inte ska behöva någon annan under resans gång.

Vad är skolbokens exempel på en klient?

De finns egentligen inte – men vissa saker är vanligare än andra. Utmattning och att ifrågasätta och försöka hejda de som snudd på stressar ihjäl sig är det jag ägnar mig åt mest. De som lider och söker hjälp för att bli bättre från sina symptom, oavsett om de är från smärta, mental- eller stressrelaterad sjukdom, är i allmänhet kvinnor. Det finns statistik, men att få fram bra statistik ur all diagnostik, terapier och behandlingar skulle sannolikt vara ganska krångligt.

Högpresterande personer eller ”typ A”-personligheter kommer hit när det gäller stress. De är ofta kontorsarbetare av något slag, ledare och chefer – i allmänhet i mitten, så de har mycket ansvar, men de har inte fullständig kontroll. De kan också vara företagsägare eller arbeta inom vården. Det är människor som vill prestera mer än de är kapabla till. De som jobbar i stort sett jämt, utom när HON tränar som en galning. Det vanligaste åldersspannet kan vara ~25-45.

För dem existerar inte måttfullhet.

De vanligaste är de som kommer hit efter att ha försökt med sjukvård. Ibland i ett par år, ibland i tio eller femton. De kan ha försökt lösa saker någon annanstans en gång, eller ibland MÅNGA gånger. Men det verkar som om de som hamnar hos mig är de där de små och enkla insatserna inte hjälpte, så de kommer till mig som mer eller mindre förstörda.

Det är inte ovanligt att börja här:

Gå in genom dörren och gråta större delen av det första besöket (förutom orimliga mängder här och där i vardagen).
Vara deprimerad och få 25+ poäng i MADRS-S-testet.
Besväras av värk i hela kroppen; det är inte ens ovanligt att kunna göra en lång lista över saker som gör ont som täcker området mellan toppen av huvudet, som vid spänningshuvudvärk, och fotsulorna.
Inte kunna sova, men försöka ta en tupplur två gånger om dagen.
Har svårt att komma ihåg saker.
Vara helt oorganiserad.
Ha hjärtklappning, ångest och panikattacker.
Grubbla över saker.

Det är inte ovanligt att man försöker tvinga fram en lösning. Att försöka jobba och ”hjälpa till på kontoret” utan att få något gjort, utan att det skapar mer jobb för de andra att städa upp efteråt.

Ibland är det i form av ”Jag har lagt till det här, det där och tolv andra saker! JAG FÖRSÖKER SÅ HÅRT!” – medan vägen framåt och poängen inte är att försöka hårdare eller att göra mer.

Läkare kan ha skrivit ut en massa mediciner i ett försök att göra skillnad: antidepressiva, opioider, muskelavslappnande medel, gabapentin mot nervsmärta och sannolikt något att sova på… men resultatet blir snarare MER symptom i form av biverkningar.

Det är inte alls en sällsynt plats att vara på. Men det är inte slutet, även om många människor kan känna så, och för vissa kan bara en av dessa vara tillräckligt för att någon ska förlora livslusten.

Så hon känner sig hopplös – och i sinom tid kommer hon hit, ber om råd – och tar det till sig eftersom hon verkligen VILL ha en förändring. Lyssnar, försöker, misslyckas, försöker igen … fortsätter. Hon förändrar saker, agerar och kommer bort från det som gör saker värre. Går igenom projektet helhjärtat. Sedan tar hon sig tid – och använder den lilla energi hon har till att göra de förändringar som krävs och att vila för att dämpa den ständigt närvarande stressreaktionen.

Poängen är att vända den nedåtgående spiralen upp och ner, steg för steg…

Mindre smärta ger bättre sömn. Bättre sömn ger mindre smärta.
Mindre ångest ger sinnesro och sedan mer sömn.
Att göra något trevligt och meningsfullt ger glädjen som behövs för att känna sig nöjd.
Hon blir nöjd och glad nog att göra något som vanligtvis känns alldeles för svårt.
Att vara stolt över sina framsteg ger ännu en god natts sömn.
Och sedan är det möjligt att börja äta ordentligt där depressionen vanligtvis fick henne att hoppa över det eftersom hon inte ville och inte brydde sig.
Lägger in mat och får energi. Vem kunde ha gissat det?
Positiva saker händer och hon går framåt.

Plötsligt, men MYCKET gradvis, efter år av smärta i praktiskt taget hela kroppen och en nästan helt värdelös hjärna, kanske man märker att det inte behöver ta evigheter att bli MYCKET BÄTTRE så länge det finns en plan och steg i rätt riktning. Hyfsat fungerande och praktiskt taget smärtfri efter 12 veckor.

I sammanhanget och jämfört med tidigare resultat – ett mirakel. Men… egentligen inte. För vi tittar bara på en biologisk varelse och ger den vad den behöver. Om du vattnar en växt när den håller på att dö av uttorkning kallar du inte det för ett mirakel. När det regnar i öknen och hela platsen blommar, kanske du tycker att det ser ut som ett mirakel, men det är snarare bara en anständig plats för fröna att blomma. Det är en stor sak för växterna – men inte ett mirakel. Det svåra är att du förmodligen behöver mer än ett glas vatten.

Men när folk väl får sitt metaforiska glas vatten är det inte ovanligt att de går från mer eller mindre fullständig misär till glädje, och det är inte bara en gång jag har sett klienter börja gråta och sluta med att säga ”I LOVE LIFE.” efter projektet. Jag minns en av dem som uttryckte just detta. På projektets sista dag kom hon in genom dörren i en ljusgul sommarklänning, gladare än någonsin, och berättade att hon just hade varit på en promenad där hon hade plockat solrosor.

Sedan uttryckte hon just det. Hur hon älskar livet – och det är första gången någonsin. Hon gick hela vägen från att vara en av dem som grät under en stor del av vårt första möte – till det.

Det älskar jag. När människor verkligen satsar – förändrar saker – och krossar målen. De gör mycket mer än de trodde var möjligt.

Kvinnor, män, åldrar och..?!

Även om det är fler kvinnor än män som besväras har jag tagit hand om både män och kvinnor, studenter och lärare, och från ung till gammal. Jag vill hjälpa människor att få tillbaka sina liv oavsett ålder och kön. Efter att ha blivit förstörda av för mycket stress eller smärta vill jag att de ska trivas igen. Jag vill att de ska bli smärtfria, bli av med depressiva symtom och få energi att vara vakna en hel dag utan att krascha. Människor ska sluta få panikattacker eller behöva ta tupplurar i timmar.

All statistik och alla parametrar med ålder, kön och vem som får vad verkar bli suddigare och mindre och mindre korrekta ju längre tiden går… Eller så bryr jag mig mindre om statistik och mer om de människor jag möter…?

Statistiken verkar på ett tillförlitligt sätt visa att depressiva symtom och ångest bland barn blir vanligare, och ren utmattning verkar drabba allt yngre människor – och definitivt även män. Depression och långvarig smärta verkar vara vanligare hos kvinnor, men det spelar egentligen ingen roll för de patienter som lider av det.

Kön spelar ingen roll. Ålder spelar ingen roll.

En intim coachingtjänst.

Jag är pragmatisk och personlig. När jag tar mig an fall direkt är det en intim coaching-tjänst. Jag gör saker så grundligt som jag bara kan.

När jag hjälper människor tar vi oss den tid vi behöver för att gräva i privata frågor. Det tar tid och är krångligt, men det är för en god sak. Det här är komplexa frågor. Det är nödvändigt att diskutera vad som är viktigt, lita på processen och ha en tillräckligt bra relation för att få saker gjorda tillsammans. Jag gör det här för att jag bryr mig om dig och dina resultat – och det har visat sig ge enastående resultat för människor tidigare.

När man tittar på hur människor arbetar, vad de gör och hur världen omkring oss har utvecklats mycket snabbare än vi, tycker jag inte att det är orimligt att påstå att människor inte verkar vara gjorda för idag. Trots det är det uppenbarligen deras öde. Vi kan inte förändra hela världen. Det är möjligt att förändra världen omkring oss på ett litet sätt, men de flesta av oss kan inte påverka någon betydande del av den. Men vi kan förändra oss själva och välja att acceptera den värld vi lever i. För att kunna hantera den moderna livsstilen och ändå må bra verkar det som om vissa människor behöver lära sig några saker om vad de ska fokusera på.

Många av oss tror uppenbarligen att vi är gjorda för att leva i den moderna världen eftersom det är det enda som finns. Ungefär som fiskar i havet som tar vatten för givet. Om den fisken råkar hamna i fel typ av vatten, från djupt till grunt eller från sött till salt, skulle det vara jämförbart med dagens människor. Det är inte omedelbart – men det är inte bra. Fisken blir långsamt förgiftad, och det kan till och med bli dödligt inom en snar framtid. Vi är inte gjorda för miljön – och det finns inte mycket hjälp att få när vi råkar hamna i fel vatten om vi inte löser det själva.

Sjukvården missar målet alldeles för ofta eftersom människor är komplexa när det gäller liv och stress. De här frågorna är knepigare än att man löser dem med piller. I alltför många fall är de praktiskt taget osynliga när de smyger sig på, kommer gradvis och sedan gör dig helt nedbruten. Då behöver du ett helhetsgrepp, vilket verkar vara svårt att hitta. En del ägnar sig åt hjärnan, en del åt piller, en del åt de fysiska aspekterna och en del åt andra delar av människan. Det blir snabbt många människor och många möten om det finns många symptom.

När sjukvården inte har tid, ork eller resurser att ta hand om, lära känna och hantera hela individen utan bara ”diagnosen”, då kanske man behöver något annat. Jag vill hjälpa människor som lider och är hjälplösa när sjukvården inte hjälper, oavsett om det beror på att de inte har resurserna eller intresset.

Vissa frågar sig om branschen ska definieras som sjukvård, friskvård, livscoaching med fokus på att ta sig ur elände, hjälp till självhjälp eller något helt annat?

Jag kommer att vara den livs- och hälsocoach, terapeut, stödperson, ledare och vän som du behöver. Jag vill göra det som krävs för att du ska lyckas nå de mål vi har satt upp.

Så länge vi hittar något som får dig att göra framsteg borde det vara det som räknas, och du har mitt fulla stöd.

Om du dämpar ångest, slappnar av muskler och får smärtlindring med THC så är jag glad att du har hittat ett verktyg som fungerar! För jodå. Det finns väl absolut dem som har det på recept numera…

Om du lyckas bryta igenom mörkret i deras depression genom att använda psilocybin – fantastiskt! Vi använder det inte inom sjukvården ännu, men jag är inget annat än nöjd om det fungerar för dig.

Hittade du njutning och stresslindring för första gången genom att prova hardcore BDSM? Tja… Kreativ idé! Bra gjort.

Jag försöker fråga om, jag försöker resonera om – och jag försöker diskutera vad som än kan vara relevant för dem jag möter. Ingenting är heligt.

Vi kommer dock inte att nöja oss med att bara prata. Det finns säkert många människor som har blivit hjälpta av enbart samtalsterapi i olika frågor, men jag är ganska säker på att vi behöver en förändring i dessa fall. För att få konkreta, behagliga resultat måste vi göra betydande förändringar. Om förändring INTE är vad du söker efter, utan du snarare vill ha mer av ett lätta-ditt-hjärta-tillvägagångssätt, är jag inte ditt val.

Om vi ska börja prata så börjar jag med ett gäng frågor för att få en bra bild av problemet. Jag vill inte arbeta med alla. Jag vill hjälpa dem jag kan hjälpa och dem som vill hjälpa sig själva. Jag vill inte arbeta med människor som vill att jag ska lösa allt eftersom det är omöjligt. Jag vill inte jobba med människor som inte tror att det finns något att göra.

Jag vill inte arbeta med människor som ser sig själva som offer och som inte vill agera för att ta sig därifrån. Om du vill ha en magisk förändring är jag inte rätt person. Jag kan inte hjälpa dig med det, och det är inte värt att försöka. Lösningen är ofta skräddarsydd, det är bra, men det är upp till DIG att göra magin. Jag kan visa dig hur man gör… om du inte behöver något extraordinärt magiskt.

Kort sagt handlar coaching här om att lära sig att ta hand om sig själv. Om du är trött börjar vi ofta med att ransonera och ladda om energi. Sedan försöker vi återhämta oss från den misär du har befunnit dig i och ofta har befunnit dig i under en längre tid. Det görs i det breda angreppssätt som jag hela tiden nämner.

Påverka kroppen, beteenden och miljön samtidigt som man fokuserar på det som är viktigt i livet. Detta inkluderar ofta att jaga några demoner; om det finns ångest runt omkring måste vi göra något åt det eftersom det dränerar mycket energi. Att ändra fokus är ofta till hjälp. Hur det görs beror på vad problemet är. Är problemet att prestera och göra? Grubblande och ältande? Vart vill du gå, och vad vill du göra? Coachingen sker under tolv veckor där vi börjar med att kartlägga livet, tittar på vad som behöver förändras och sedan äter det där skitberget, en sked i taget.

Vi tittar på fysiska aspekter, mat, motion, beteenden, miljöfaktorer du kan påverka och sömn, socialt liv och det mesta som är värt att ta tag i när man försöker utläsa var energin läcker. Det är ofta mer eller mindre uppenbart, men lösningen och att ta hand om både problemen och dig är sällan lika uppenbart. Du kommer att behöva se över hela ditt liv om du gör det här själv. Jag skulle göra det om jag hjälpte dig. Jag älskar att hjälpa människor med detta, men det är inte omöjligt att göra det själv om du har resurserna och viljestyrkan. Det måste finnas en vilja att bli bättre, och det är ofta mycket arbete, men resultaten är ofta fantastiska.

Den viktigaste och vackraste punkten med att göra det på det här sättet i stället för med piller är att man tar ansvar för sitt eget liv. Det verkar vara extremt stärkande, och det får människor att växa enormt.

Om du vill bli bättre är ett bra första steg för att göra det själv att skaffa boken på http://www.mbdolor.com/book. Där delar jag med mig av mitt perspektiv och ger dig några bra verktyg för att komma igång i rätt riktning. Du kan läsa bloggen, titta på videor och försöka få tag på material för att göra din del för att utbilda dig själv. De är bra och finns där av en anledning – för att göra dig bättre.

Om det trots det är för svårt, eller om du föredrar att bli så bra som möjligt så snabbt som möjligt, kan du få praktisk hjälp väldigt handgripligen av mig om du föredrar det. Kontakt-formuläret för att kunna få hjälp med coaching hittar du på hemsidan.