Ont i ryggen utan skador?
Har du ont i ryggen utan skador?
Har du ont i ryggen, nacke, skuldror och axlar men utan att de faktiskt utsatts för någonting värst traumatiskt?
Här nedan går det inte att få svaren på alla gåtor… men ett gott allmänt resonemang! Vill du ha individuell hjälp? Boka en tid!
Vill du lyssna på det här inlägget så finns det på podden! Du hittar den på Acast, Spotify eller i din poddspelare om du letar efter ”Patric på Dolor pratar utmattning, depression och smärta”.
Vill du läsa mer om ont i ryggen gör du det nedan.
Ett kort perspektiv på ont i rygg och nacke. | Ett kort perspektiv på huvudvärk | Avsnittet om huvudvärk.
Mina behandlingsmetoder. | Boka en tid hos mig i Uppsala.
Ont i ryggen
Ont i ryggen är i det närmaste så vanligt att man borde ha det någon gång. Men det är inte så vanligt och rätt att man ska fortsätta ha ont i ryggen om det inte är nödvändigt.
Med ”Ont i ryggen” här tänker jag att det inkluderar saker som:
Smärta i nacken, nackspärr, som är en sorts ont i ryggen för mig.
Smärta i bröstryggen – ”smärta mellan skulderbladen” – det är absolut en sorts ont i ryggen.
Smärta i ländryggen med ospecifik ländryggssmärta eller mer akut ryggskott. Det här är kanske det de flesta känner att det räknas som ”ont i ryggen”.
I kort blir det ju smärta längst med ryggraden på något vis. All smärta längst ryggraden är, för mig, ont i ryggen. Om man har ont i ryggen utan skador, som i viss utsträckning dessutom kan vara inblandat i spänningshuvudvärk och att man biter ihop käkarna. Det är antagligen i någonting relaterat till ryggrad som det är vanligast att uppleva smärta… och även om vi inte varit med om något större trauma så kan ju någonting ha gått sönder. Ibland behövs det inte allt för mycket, och jag kan ju inte garantera någonting härifrån, av uppenbara skäl, men det går rimligtvis ändå att resonera kring det här.
Kan ont i ryggen utan skador vara relaterat till hur vi lever… eller är det bara en konsekvens av hur vi ser ut?
Besvären är vanliga i allmänhet men kan förstås bero på olika saker. Men här ska vi se om vi kan generalisera lite och komma fram till något bra skäl och några bra tumregler kring varför och vad man kan tänka på för att det ska bli bättre. Det är vanligt både bland personer som har långvarig smärta och inte – och oavsett om det finns en faktisk skada i området eller inte. Problemen är så vanliga att de flesta människor har dem någon gång, och lyckligtvis oftast utan att något har blivit eller blir skadat av att man får ont. Eller tvärt om. Man får ont i ryggen utan att något är skadat.
Då är vi på så kallad ”ospecifik” smärta. Man brukar allt som oftast prata om just ospecifik ländryggssmärta, men jag känner att vi kan ta en hel del av det och applicera på resten också, för att få fram poängen här. Definitionen av ospecifik ländryggssmärta är ”ländryggssmärta som inte kan hänföras till en igenkännbar, känd specifik patologi såsom t.ex. infektion, tumör, osteoporos, fraktur i ländryggen, strukturell deformitet, inflammatorisk sjukdom, radikulärt syndrom eller cauda equina-syndrom”. Så… det är smärtsamt, ont i ryggen, men det är praktiskt taget ofarligt. Du kommer att lida, men inte dö. Ingenting är trasigt, men det är absolut obekvämt.
När det kommer till ospecifik ländryggssmärta tänker jag att det är ganska vanligt att dra parallellen till ryggskott, som nog absolut går under den kategorin. Vid ryggskott tänker jag att det är en spasm som är problemet. Smärta och trötthet i muskulatur, eller någonting akut såsom en rörelse som kroppen känner som vansklig, utlöser ett muskelförsvar som gör att muskler drar ihop sig för att skydda det hela.
Dumt nog leder det många gånger till ännu mer smärta – och så får man något av en nervinducerad kramp. Ont ger mer muskelförsvar som ger mer ont… och så går det runt. Kramp, till skillnad från det, tänker jag är utlöst av någonting lokalt, såsom väldigt trötta muskler, snarare än smärta, hjärna och nerver.
Men det finns också de som har väldigt ospecifik ländryggssmärta under längre tid än vad ett vanligt ryggskott borde ta. Definitionen var ju bara att någonting inte var trasigt, vilket i sig är toppen, men jag har ändå stött på de som är rätt handikappade över tid på grund av det. Till nivån att man använder opiater. När man får narkotikaklassade läkemedel för sin smärta så är det generellt ganska mycket ont i ryggen.
Så är det med mycket av smärta jag har behandlat under åren. Man kommer ha ont, besväras och vara ledsen för att den är där och begränsar – men det är så väldigt ofarligt. Det gör praktiskt taget ont utan bra skäl, om man skulle se till objektiv fakta och ha det som är trasigt i åtanke. Inget trasigt – men ont i ryggen. Ingen ”logisk förklaring” – men signalerna och det upplevda problemet är där.
Ibland är det för all del kanske någonting pyttelitet som är trasigt, men så litet så det är försumbart. I det här objektivt felfria landar man i väldigt stor utsträckning om man skulle ta in alla med smärta och göra allt möjligt inom vården. Om man skulle ta in alla, röntga, använda MRT och hela baletten så skulle många vara helt felfria… Eller åtminstone hela. För all del skulle en hel del som är symptomfria också vara trasiga, även om de är smärtfria. Men det är en annan diskussion.
Så ditt ”ont i ryggen”, eller åtminstone det mer statistiskt korrekta ”folks ont i ryggen i allmänhet” är många gånger helt orelaterat till skador, trasigt och objektiv fakta.
Det är som att vi landar i mer mjuka värden med de här bekymren när inget är trasigt. Det blir nyanser och hur bra eller dåligt sakerna som är hela faktiskt fungerar. Inte en fråga om trasigt och farligt. En fråga om hur vältränat och välfungerande det är.
Det blir kanske också till att handla om de mindre, lite mer subtila sakerna, i någon bemärkelse:
- Triggerpunkter som påverkar hur bra en muskel fungerar och om den kan slappna av om den behöver.
- Motorik som handlar om hur bra du kan hantera kroppsdelarna du har. Om du kan genomföra rörelser skickligt eller om det blir lite för oorganiserat.
- Muskelbalans och proportioner. Hur starka och rörliga saker är i förhållande till varandra, snarare än enskilt.
Tillbaka till ländryggssmärtan, eller ryggradsrelaterade smärtan i allmänhet, om man nu får generalisera det här som jag ju gärna vill få till här. För igen, ont i ryggen är på fler ställen än i ländryggen. Många av dessa fall verkar kunna relateras till någon form av muskelobalans om man utesluter alla de andra sakerna jag sysslar med, vill säga. För det är inte ovanligt att hitta en ordentlig obalans som kan påverka området vid en fysisk undersökning. Men vi är ju aldrig bara vårt kött.
Alla andra aspekter som kan besvära individen när man tittar på det hela ur ett biopsykosocialt perspektiv kan absolut öka känsligheten när vi väl har det där problemet. De kan ta grundproblemet – rygg då exempelvis – och göra det värre.
Ett väldigt generellt och höftat exempel skulle vara stress som ökar muskelspänningen, vilket kan öka obalansen om vi har något starkt och något svagt som konkurrerar. Säg att båda fördubblar sin passiva dragkraft om vår tonus skulle gå upp. Den starka muskeln skulle då plötsligt få ett ännu större försprång. Om den svaga har en kraft på 1 och den starka en kraft på 2 när de dubbleras, för det är rimligt att tänka sig att all tonus höjs lika mycket av stress när den är systemisk, så blir krafterna sen 2 och 4, vilket ger ett försprång eller en differans på 2 enheter istället för 1.
Schematiskt, kantigt och inte allt för mjuka värden i det exemplet, men förhoppningsvis går poängen fram.
Obalansen är oftast ganska individuell och beror på ens livsstil och anatomi.
Hur ser saker och ting ut? Någon med ont i ryggen använder det hela mindre – och det blir svagare och mer inaktivt.
Hur har de blivit hanterade tidigare och vad har de utsatts för och behövt göra? Har man ont i ryggen kommer man inte vilja utsätta det… alls, många gånger.
Hur rörligt är det hela, hur mycket rörlighet vågar hjärnan använda och hur mycket ska den låta muskel, sena, ledkapsel och hela paketet stäcka sig? Någon med ont i ryggen lär inte våga hantera det i fullt rörelseuttag.
Finns det en inlärd trygghet i att använda rörligheten som finns? Ont i ryggen är en av de vanligare skälen till rörelserädsla, där långvarig smärta ofta ger just det – och ont i ryggen var ju en av de mest typiska skälen till långvarig smärta. En del studier visar att närmare 70% av de med långvarig smärta har rörelserädsla. Man vågar inte riktigt röra på sig många gånger, när man väl har ont i ryggen. Vilket upprätthåller precis samma grej – ännu mer ont i ryggen.
Finns det styrka och motorik så du kan kontrollera rörelserna om de går längre? Ont i ryggen ger konsekvenser med mer spänt, något sämre funktion, en salig röra av följer och sen… ännu mer ont i ryggen. Då behöver man gå in och bryta det dåliga med att träna det som blivit dåligt många gånger.
Styrka, motorik och rörlighet går väldigt hand i hand. Saknas eller brister det i något så blir det ofta att något annat också blir sämre… Eller att det då börjar göra ont i ryggen för att man inte bemästrar ”hela paketet” tillräckligt bra.
Väldigt allmänt, fortsatt, men det finns vissa återkommande mönster. Det är ju ändå inte helt slumpmässigt. Krasst sett tänker jag ändå att det i väldigt mångt och mycket finns absoluta sanningar när det kommer till många bekymmer vi har. Kan man bara hitta dem och sätta fingret på så går det bra mycket lättare att lösa problemet.
Något påverkar ofta något annat på ett högst rimligt skäl. Så det finns väldigt ofta ett mer eller mindre rimligt sätt att förklara det på. Men här får vi stanna vid lite allmänt för att det blir tjatigt att gå igenom hela anatomi-delen, tänker jag. Det är också svårt att prata så väldigt allmänt om ont i ryggen, egentligen, i och med att det finns så många goda skäl och så väldigt många olika människor med sina olika särskilda ont i ryggen.
Det är bitar jag däremot mer än gärna tittar på, diskuterar och redogör för personligen när jag har någon framför mig, eller i kurserna och programmen som finns på hemsidan. När jag träffar någon eller i digitala lösningar är ju ambitionen att gå från att någon har ont i ryggen och är besvärad och hela vägen till smärtfri och självständig. Från ont i ryggen till nöjd och glad.
Digitalt görs det genom att jag förklarar grundinformation så man kan har stadigt på fötterna gällande kroppsrelaterat med hur den fungerar och hur vi ska behandla den – och lär dig i både text och video hur man sköter det ena och andra, till den grad att du självständigt kan bli bra både nu – och om det skulle komma tillbaka.
Nacke och det som i folkmun kallas axlar sitter väldigt väl ihop.
Jag skulle säga att det är nacke, skuldror och axlar, för att det i stor utsträckning är skuldrorna som är den gemensamma nämnaren och det som sitter mellan de två. Fortfarande praktiskt taget ”ont i ryggen”, för mig – på ett eller annat sätt.
Dysfunktion och obalans här i krokarna, kring nacke, skuldror och axlar är mer regel än undantag något som kommer i samklang med lokalt ont i nacken. Har man inget väldigt lokalt trauma av något slag är det sällan uteslutande nacken som är bekymmer och besvär här. Det blir en större del.
Spänningshuvudvärk
…är ett vanligt symptom, där flera muskler från nacke, hals och skuldra kan referera smärta upp i huvudet. Fungerar inte området i allmänhet av något skäl så blir det svårt för alla delar i området som försöker sitt bästa för att samarbeta. Det kan räcka att någon del inte samarbetar för att de andra ska tycka att det är svårare.
Bruxism
kan också bli ett problem av de här delarna. Det blir ”dåliga vanor” att kontinuerligt bita eller dra käken åt endera sidan så det bli spänning, obehag, dysfunktion och smärta i det som är käkrelaterat.
Med spänningshuvudvärk så är det ofta en dov och tung, ibland bultande smärta med oklara kanter där dess placering varierar beroende på vad som orsakar smärtan. Några vanliga platser är i ansiktet, tinning, bakhuvudet, som ett frågetecken över örat där det kommer från nacken, i, runt och bakom ögonen eller ovanpå huvudet.
Vilket då tyvärr säger oss att det kan nästan var som helst i huvudet. Det kommer från saker som är mer eller mindre nära varandra, men som refererar smärta till olika ställen, vilket kan vara fallet i både nacke och resten av ryggen också, om det kommer till triggerpunkter. Så för att hitta vad som gör ont i fallen när det inte är något som är trasigt så man kan se det på bild, så krävs det ett litet detektivarbete. Man får leta, provocera och tänka till, snarare än att titta på sitt bildstöd.
Det gäller både spänningshuvudvärken och smärtor längre ner. Ibland sitter saker i ländryggen så nära varandra att man gott kan börja med lite rörelser och tester för att se vad som gör ont och vad som provocerar… men att man sen landar i att ta i det hela ändå, för att med mekaniskt tryck hitta vad som orsakar smärtan. Då är det ofta att man bokstavligt talat kan sätta fingret på problemet – vad det är som gör ont i ryggen.
Det ena påverkar det andra vill jag i stor utsträckning mena på här. Med sakerna som är rent funktionella som vi pratar om här, till skillnad från strukturella om någon enskild sak var trasig, så är det inte EN sak som varit svagaste länken. Det är ofta snarare en grupp och ett system som inte fungerar bra nog i samklang och det ”som helhet” ger ont i ryggen. Systemet fungerar inte bra nog ihop.
När något fungerar dåligt i en grupp så går det ut över alla andra. Ungefär som i nacke och skuldra tidigare. Någon muskel där kan reta de andra så hela nacke, skuldra och axel fungerar för dåligt. När det blir för sopigt kan det referera smärta upp i huvudet som ger käkmuskulatur som fungerar sämre. I värsta fall kan det leda till att man inte kan öppna munnen tillräckligt för att äta en bra hamburgare. Då närmar man sig katastrof!
Spänningshuvudvärken som blir kan leda till trötthet, minnesbekymmer och lite annat i kognitiv väg. Det kan gå ut över det sociala livet och man blir tristare som person i allmänhet. En del får migrän av sin spänningshuvudvärk. Så det ena går ut över det andra. Ibland mer och ibland mindre.
När det blir bättre eller värre kan ibland vara andra saker man kan använda som ledtrådar om man letar efter vad som är dåligt. Det är andra sidan av myntet vid testande, även om det också kan appliceras på tid på dygnet eller veckan. När det är bättre eller sämre beror naturligtvis på varför det är där och vad du har hunnit göra mellan nu och då. Med spänningshuvudvärk är det ganska ofta så att det är värst på eftermiddagen och närmare fredag och lördag när det är relaterat till arbetssituationen.
Vanliga värktabletter gör susen ibland, men det är inte ovanligt att höra att de egentligen inte gör så mycket alls för ont i ryggen. Lösningen, snarare än piller, är kort och gott att få musklerna att slappna av och förbli så… om det nu är spänningshuvudvärk eller en hel del ont i ryggen.
Men mediciner och smärtlindring kan kanske också ge ledtrådar, på samma sätt som innan, gällande när det blir bättre och sämre. Fungerar muskelavslappnande så är det mer sannolikt spända muskler som besvärar. Fungerar anti-inflammatoriska läkemedel så är det något mer sannolikt att det är något inflammatoriskt som besvärar, även om de också kan vara generellt smärtlindrande och fungera på annat. Med just spänningshuvudvärk är det som jag sa inte ovanligt att höra att det inte fungerar alls med de vanligare preparaten mot smärta. Och precis samma är det med en del ont i ryggen också.
Balansen mellan musklerna av yttersta vikt
…som jag varit inne på. Det är inte sällan en stor orsak till smärtan.
Det spelar ingen roll om det är nacke eller ländrygg… Eller någonting snarlikt och nära som i sin tur påverkar området. Nacken är ofta en märkbar del av det som bidrar till huvudvärk. Och nacken i sig sitter praktiskt taget fast i skulderbladet, precis som ländryggen väldigt väl är kopplad till höft-partiet.
Skulderbladet är grunden för överarmen, men det är också en ankarpunkt för muskler relaterade till nacken, vilket är en stor anledning till att nacken, skuldra och axel är så tätt sammankopplade. Något som besvärar en del påverkar vanligtvis de andra delarna också. Ibland mer och ibland mindre. Skuldran går att använda som ett bra exempel för att det är lite större och begripligare för en del än ländrygg, men tänkesättet, resonemangen och logiken, om du nu kan se den, är den samma för nacke, skuldra och axel som den är för bål, ländrygg och bäcken-parti med höfter.
När det kommer till nacke, skuldra och axel så gäller det att instabilitet eller förhöjd spänning och tonus i en del påverkar de andra i hög grad. Jag använder ofta parallellen med att bygga ett hus i ett träsk när jag pratar om instabila skuldror, det är oftast lätt nog att föreställa sig. En annan parallell till det är att försöka resa ett tält, där du behöver snören för att dra ganska lika i alla riktningar för att tältet ska vara beboeligt.
Om man drar lite mer åt ena hållet lutar det, men det är ändå relativt okej. Om man drar MYCKET mer i en riktning faller tältet. Där är alltså liknelsen spänning, för att understryka. Att kapa ett rep gör samma sak, även om det är mer ovanligt att muskler går av. Men det händer det med… och är det fallet så fungerar ju såklart den parallellen. En liten lutning och lite regn och vind som extra stress… och sen ytterligare ett problem som du får välja själv kan göra den annars lilla egenheten att tältet lutar till att vi kommer till slutet för tältet. För många bäckar små gör att det är kört.
Tillbaka till människan. Det är ändå inte att resa tält vi ska göra. Däremot är det praktiskt att förstå poängen jag försöker få fram.
Gällande instabilitet och det där träsk-huset. Att försöka röra armen blir mycket svårare när den andra ankarpunkten och det andra fästet för muskeln som sitter i skulderbladet rör sig på ett okontrollerat sätt.
Mer parallell: Det kan vara svårt att balansera en bricka med din frukost och en kaffekopp med lite för mycket kaffe i. Men att göra det när något okontrollerat händer samtidigt, som att du snubblar, då närmar det sig helt omöjligt. Nyckelordet blir okontrollerat båda gångerna. Allt blir svårare med okontrollerade rörelser inblandat. Vilket är synd, för okontrollerat är högst sammankopplat med motorik och styrka. Triggerpunkter kommer också kunna påverka hur väl muskler kan sköta sin uppgift.
Om en uppgift är för svår – kommer saker och ting att fungera fel på något sätt… Eller så kommer hjärnan att ”hitta ett sätt” som kanske inte är lika idealiskt som om det hade fungerat som det ska från början. De där lösningarna som är lösningar… men inte toppen, är en typ av dysfunktioner, tänker jag. En del kallar mindre, lokala saker, såsom triggerpunkter eller leder som inte rör sig som de ska i sig för dysfunktioner också.
I kort är det väl något som inte är som det ska bara – och dysfunktioner kan visa sig på många olika sätt. Här skulle skuldran kunna röra sig så att säga ”dåligt”, eller vara svagare. Ofta är de också lättare att trötta ut för att det är jobbigare att lösa ett problem på ett dåligt sätt än på ett bra. Det är inte ovanligt att det leder till ont i ryggen. Någonting blir alldeles för trött för att det jobbar på ett dåligt sätt – och över tid blir det överbelastat eller fullt med triggerpunkter som blir synonymt med ont i ryggen.
Musklerna kan få triggerpunkter – och där är sätt som den instabila skuldran kan leda till huvudvärk, exempelvis. Smärta i nedre delen av bröstryggen och axelsmärta är andra resultat man kan få. Problem kan alltså ibland gå åt båda håll och påverka på olika sätt… För nu var det ju ett väldigt allmänt problem, som var exemplet, snarare än någon specifik. Det är ett ganska stort område från huvudet till mer än halvvägs ner på ryggen. Men det är inte så konstigt när allt är ihopkopplat med muskler… eller om man nu vill se dem som tältlinor.
Och sen då tillbaka till det där Bio-Psyko-Sociala. Man vill ju gärna knyta ihop säcken, så att säga. Stress gör oss grymma på att rycka på axlarna, eller snarare höja axlarna. Eller är det snarare att vi försöker hålla för öronen med dem för att få vara i fred? Det är ett par av musklerna mellan skulderblad och nacke på varje sida som gör just det. Den långsiktiga konsekvensen kan bli huvudvärk, nacksmärtor och ett dysfunktionellt muskelkomplex som försöker koordinera skulderbladet.
Men om det beror på stress – och du inte vet om det – ja… vad ska du då göra åt det? Då får man ju vara där och ägna sig åt problemet, snarare än att fråga någon om varför man har något fel på nacken, tänker jag. Grundproblemet blir viktigt när vi hamnar bland de här grejerna där ingenting är trasigt, så att säga. Något är ju dåligt – men inte fysiskt skadat och av.
Nackproblem eller huvudvärk kan bero på stress… eller så kan det lika gärna bero på att du hela tiden sitter och skjuter fram huvudet, placerar det framför axlarna i stället för vilande ovanpå dem. Musklerna är aktiverade hela tiden och blir proffs på vad de gör. De som finns längre ner i det som en gång var en samarbetsvillig muskelgrupp har svårt att hänga med och det uppstår obalans. Utan kontext och att ha någonting framför sig blir det svårt att ifrågasätta tillräckligt och få tillräckligt med information för att kunna svara. Då får man nöja sig med mer allmäna resonemang kring ont i ryggen.
Men allmänt gäller det nog att lösningen borde vara att arbeta för att slappna av det som inte slappnar av naturligt – och ge det övriga ett ordentligt träningspass så det blir starkt nog att hänga med i utvecklingen.
… Och kritiskt är det väl antagligen då också att behandla orsaken till det hela. Det är det jag generellt försöker göra med de jag hjälper till, förutom det rent fysiska. Reflektera över hur du lever, vad du gör och om det är möjligt att ändra det som ger dig problemen i första taget. Ont i ryggen är inget som någon botar åt dig rakt av alla gånger.
Ospecifik smärta i nedre delen av ryggen har nämnts flera gånger. Det börjar ofta som trötthet och övergår till dov smärta och inte sällan med en känsla av utmattning i musklerna. Ibland är det som ett litet område i nedre delen av ryggen och ibland som ett större band över hela ryggen. Ofta är det något i smärtväg som går ner mot rumpan och desto mer sällan men ändå nu och då smärta ner mot ljumskarna.
Det blir individuellt i och med att det är det här funktionella vi är inne på. Det är inte en specifik struktur som är trasig och därför en diagnos som ter sig på ett visst sätt. Det är allmänt ont i området på grund av att det inte fungerar toppen. Vad det sen är som inte fungerar toppen varierar lite från person till person, även om det finns likheter personer emellan.
Vilka rörelser som fungerar och inte beror på vilka muskler och andra strukturer som är i vilket skick… och som parentes för att det alltid är viktigt är det ju också relevant att fundera på vad hjärnan tycker och tänker just nu – och vad den har lärt sig över tid. Vanligtvis är det bättre när man rör sig än när man är stilla, men det är inte nödvändigtvis fallet för alla. Ibland huggande smärta när man gör vissa rörelser. För vissa ger praktiskt taget ALLA rörelser smärta när det är tillräckligt illa.
Anledningen är förmodligen, som med nacken, hur vi lever och vad vi gör. Vilket ju är ganska vagt till att börja med. Men vi lever långt ifrån hur vi är gjorda för att leva; vi sitter, vi slokar och vi är passiva, snarare än att hoppa, springa och hålla oss i rörelse. Det kan göra oss svaga eller oproportionerligt svaga och starka i strukturer runt rygg och höfter, där höfterna har ett enormt inflytande på hur ryggen mår.
Så varför prata om och framför allt BESVÄRAS i ryggen snarare än höfterna om höfterna är det egentliga problemet?
En anledning kan vara att musklerna runt ryggen i allmänhet är mindre och att det finns många fler strukturer som muskler, leder, diskar eller ligament som kan signalera smärta och obehag om något ”tror” att det kan behövas vid ont i ryggen. Ett område med många små saker som påverkas av ett mindre komplicerat område med stora starka muskler borde skrika ut sitt missnöje före det större området. Vi använder förmodligen oftare en större del av vårt rörelseomfång i ryggen än i höfterna och kommer oftare hela vägen till slutet av rörelseomfånget där vi når vår gräns.
Lösningen på de här bitarna då?
Den stora lösningen på det allmänna problemet ”ont i ryggen”. Aj, så svårt. För nu har vi resonerat kring ganska allmäna saker hela vägen från spänningshuvudvärk till höfterna för att se på vad som orsakar ganska mycket smärta i ryggradsrelaterade saker, där jag tänker att vi har lite förklaringar för många människors besvär i ländrygg, bröstrygg, nacke, skuldror, axlar och huvud.
För som jag började med: det här är antagligen vad flest människor har ont i och en rätt stor del av smärtan som besvärar på daglig basis. Alla som har ont i de här bitarna har inte ont på grund av det jag diskuterat här, såklart. Men många har det… så det här är vad jag ägnar mig åt i stor utsträckning med mina klienter. Det går att lösa på väldigt smidiga sätt, även om det kan kosta en del tid, ork och engagemang. Men det är det ofta värt.
Initialt är det antagligen lämpligt att anpassa sig, men det gör man under tiden som man lär kroppen och hjärnan att rörelse är bra. Rörelse är en stor del av lösningen på ont i ryggen många gånger. Det är alltså inte konstigare än genomtänkt träning.
Man vill bygga kapacitet och styrka med progression över tid om det är vad som behövs. Man vill också ta hand om de nämnda obalanserna om man störs av såna. Det är kanske absolut nödvändigt om något är för dåligt.
Om något är för orörligt får man träna på det. Är något för klent behöver det bli starkt – och är skillnaden mellan något och något annat för stor så får man se över hur man ska jämna ut oddsen dem emellan på något bra sätt för att alla saker ska fungera tillräckligt bra i sitt samspel. Finns det triggerpunkter – som det nästan alltid finns i och omkring mjukdelar som har ont – så är det nästan alltid hjälpsamt att se över dem.
Vill man sköta sig själv så skulle jag säga att helt vanlig styrketräning för att bli starkare löser mycket av de här problemen. Vill man ha hjälp av mig så går det då att få hjälp på lite olika sätt. Medicinsk laser, nålar, massage och träning är några, eller så får man se över livet om man har en krångligare situation än att det bara är rent fysiskt.
Lycka till om du vill sköta dig själv. Det är absolut inte omöjligt, även om det kan vara tacksamt att få hjälp, vilket ju är varför jag gör det här. Får du inte till det finns jag nog kvar efter att du provat själv, om du föredrar att göra så…
Vill du läsa mer om mina behandlingsmetoder gör du det här.
Vill du boka en tid hos mig i Uppsala så gör du det via bokadirekt.