Symptom: Yrsel från stress
Yrsel från stress
Yrsel från stress är inte orimligt. Ibland kan det upplevas bara som ostadighet och oftast är det ett ganska vagt subtilt symptom om det kommer från stress.
Balanskänslan bygger på flera olika delar. Ögonen ger oss en god uppfattning om var vi befinner oss, medan delar i innerörat hjälper till när vi inte kan lita på synen. Dessutom hjälper signaler från muskler och leder, känd som proprioception, oss att hålla reda på var kroppen är och vad den gör på ett effektivt sätt, så att vi inte behöver titta på varje enskild led och kroppsdel hela tiden. Denna funktion underlättar även vår balans.
När input och tolkning av alla dessa delar är synkroniserade fungerar saker och ting smidigt. Men när de inte är det blir saker förvirrande och vi upplever något som praktiskt taget är en illusion. Du tror att du rör dig, men vet att du är stilla, och saker händer oavsett; allt från ostadighet till en snurrande känsla. Det är ett brett spektrum och det tolkas på mycket olika sätt, beroende på orsaken.
Med yrsel på olika vis, som kommer av det stressiga, så blir det dålig balans, gungigt och rätt olustigt… Men sällan till nivån att man blir helt förstörd. En del studier visar på att uppemot 15% av Sveriges befolkning besväras av yrsel varje år, där vi då räknar in allt mellan enstaka yrselanfall, kristallsjuka och långvariga konstigheter. Christian Geisler som är specialist i hörsel- och balansrubbningar på yrselcenter i Stockholm resonerar att ungefär 50% av yrseltillstånd kommer från faktiska störningar i balanssinnet och ungefär 25% saknar fysiska förklaringar, vilket då säger oss att de antagligen kommer från problem med stress eller ångest.
Är det större mer akuta fel som ger RIKTIGT ORDENLTIGT med yrsel, där hela rummet snurrar så man är på nivån att man kräks eller trillar omkull så pratar man ofta annat än stress. Vi börjar med några av dem innan vi går vidare till de mer stress-relaterade bitarna som mer handlar om att ta hand om sig… Är det rejält med yrsel så kan goda kandidater exempelvis vara:
- Kristallsjuka, även kallad godartad lägesyrsel
- Virus på balansnärven, även kallat vestibularisneurit
- Méníeres sjukdom
- Migrän
Kristallsjuka
…beror på små kalkkristaller i örat som lossnar. Oftast och generellt läker det ut spontant, men ibland behövs det aktiv hjälp för att det ska bli ordning på det.
Symtomen inkluderar vanligtvis karusellyrsel, vilket innebär en känsla av att rummet snurrar. Denna känsla är mest märkbar när man vänder eller vrider på huvudet, och kan åtföljas av illamående och svårigheter att gå rakt eller fokusera blicken. Yrseln varar vanligtvis från några sekunder upp till en halv minut och tenderar att återkomma när samma huvudrörelse upprepas. Ofrivilliga ögonrörelser är också ett vanligt symptom. Ofta är det väldigt specifika rörelser som utlöser yrseln här, där den kan bli riktigt ordentlig på nivån kräkas och trilla.
Det här kan vara ordentlig handikappande och kommer ofta rätt akut, men är samtidigt ofarligt och smittar inte. Återhämtningstiden är några dagar till ett fåtal veckor, oftast, där manuell behandling och rätt träning är hjälpsamt och påskyndar förbättringen. Behandlingen, som ofta innebär repositioneringsmanövrar för att få de lösa kristallerna att återvända till rätt position i innerörat, kan ge omedelbar lindring i vissa fall. Det är dock inte ovanligt att flera behandlingssessioner behövs för att fullständigt avhjälpa symptomen.
För vissa kan yrseln och andra symtom återkomma, och då kan ytterligare behandling vara nödvändig. Dessa återfall kan vara relaterade till de underliggande orsakerna till kristallsjukan, som t.ex. åldrande eller tidigare skador på huvudet. Det är också viktigt att notera att vissa individer kan uppleva en viss grad av osäkerhet eller balansproblem under en kort tid efter behandlingen, även när de primära symptomen på kristallsjuka har avtagit.
Virus på balansnerven
… beror antagligen på herpesvirus och allt som oftast får man det inte mer än en gång. När nerven blir påverkad blir signalerna från balansorgan till hjärnan störda. Då fungerar det ju av uppenbara skäl inte särskilt bra. Här är det ofta mycket dramatiskt initialt och det är inte ovanligt att det blir sjukhusvistelse till och med. Förutom yrsel ingår symtom som illamående, kräkningar, och svårigheter att fästa blicken eller gå normalt. Symtomen utvecklas vanligtvis över några timmar och är som värst i några dagar. För de flesta avtar symtomen gradvis under några veckor, men det kan ta längre tid för vissa.
När man väl överlevt i ett par dagar är det pang på rödbetan med träning, helst. Mer träning – som praktiskt taget är att procovera yrseln – ger antagligen mer framsteg. Jobbigt, men väldigt konstruktivt. Behandlingen fokuserar dels på symtomlindring med kortison för att minska inflammationen och läkemedel mot illamående används för att hantera de mest akuta symtomen så man inte bara behöver hålla sig i badrummet.
Förutom det är det rehabilitering av balansförmågan som gäller efter det akuta skedet. Som med träning över lag är poängen att göra något som är svårt. Det handlar om att aktivt utmana balanssystemet med olika rörelseträningar. Dessa kan inkludera att fästa blicken på ett fast föremål, utföra huvudrörelser, gå längs med en vägg, eller gå utan stöd.
Méníeres sjukdom
… beror på vätskebalans i innerörat där man inte riktigt vet varför det blir som det blir. Det är mer av en sjukdom som håller i sig länge och över tid – och kommer alltid med hörselnedsättning på samma gång – till skillnad från de andra typerna av yrselbesvär.
Det är ofta en bit till att man ska tänka att det här är problemet. Symptomen här bygger på yrsel som med de andra, där du får kraftig yrsel utan att ha gjort något särskilt, men yrseln varar mellan tjugo minuter och upp till sex timmar. Det är inte riktigt de där sekundrarna per anfall och ständigt återkommande efter att man rört på huvudet som de flesta andra ger. Det förvärras när du rör på huvudet, illamående och kräks och samtidigt blir det nedsatt hörsel på ena örat, lock för örat och generellt tinnitus i det samma.
Mellan anfallen mår man som vanligt men eventuellt med nedsatt hörsel, tinnitus och lock för ena örat. Det mest typiska vid Ménières är att symtomen från öronen varierar så du ibland hör sämre och har mycket tinnitus, tvärt om. Det debuterar generellt i 40-årsåldern och ibland senare. Den ter sig alltså inte riktigt som de andra mer typiskt temporära besvären, men innan man riktigt vet vad problemet är, hur det ter sig och hur saker fungerar över tid så man kan se mönster är det förstås svårt att veta.
Om man väl funderar i de här banorna och försöker reda ut det här så är utredningen av Ménières sjukdom rätt omfattande i och med att det inte finns något specifikt blodprov eller liknande som direkt kan bekräfta sjukdomen. Diagnosen baseras istället på en kombination av patientens symtom och vissa undersökningar.
Man tittar på symtomen som är typiska för att ens börja undersöka, förstås. Då att det är kraftig yrsel som varar mellan 20 minuter och upp till sex timmar, illamående och kräkningar, nedsatt hörsel på ena örat under yrselattacken, lockkänsla för örat och tinnitus. Mellan anfallen kan patienten uppleva varierande hörselnedsättning och tinnitus. Det är också vanligt att symtomen från öronen varierar, där hörseln och tinnitus kan förändras över tid.
När det gäller utredning och diagnostik är hörselundersökning en viktig del. Denna bör utföras när patienten upplever sämre hörsel. Om hörselsymtomen har försvunnit, kan det bli nödvändigt att återkomma för ytterligare tester när örat åter känns sämre. Andra undersökningar kan innefatta magnetkameraundersökning för att utesluta andra orsaker till yrseln, såsom hjärntumör eller multipel skleros.
Ytterligare tester som kan användas i utredningen av Ménières sjukdom är video head impulse test (vHIT), som mäter ögonens reaktion på plötsliga rörelser för att bedöma samarbetet mellan ögonen och innerörat, och electrocochleography (ECoG), som undersöker innerörats reaktion på ljud och kan hjälpa till att identifiera vätskeuppbyggnad i innerörat.
Behandlingen av Ménières sjukdom fokuserar på att lindra symtomen, eftersom det inte finns någon kur för själva sjukdomen. För yrselanfall kan läkemedel som minskar yrsel och illamående förskrivas. Långsiktig behandling kan innefatta medicinering för att minska vätskeretention och råd om att begränsa saltintaget. Andra icke-invasiva behandlingar inkluderar rehabilitering för balansproblem och användning av hörapparat. I svårare fall kan injektioner i mellanörat eller kirurgiska ingrepp övervägas.
Migrän
… med yrsel som främsta symptom är lurigt i och med att det kan uppkomma utan huvudvärk. Det blir störningar i hjärnans tolkning, antagligen på lite samma sätt som med virus på balansnerven, om än utan virus. Den här kan likna de tidigare besvären, inklusive stroke, men kommer i attacker gång på gång, som migrän kan göra. Här behandlar man det hela som migrän oftast behandlas. Fundera på när och varför det blir anfall – och påverka det därigenom. Minimerar man antalet attacker så minimerar man lidandet.
Av de här fyra så tänker jag att de första två är de vanligare. De är ofarliga och går över inom överskådlig framtid. Av de jag träffat under årens lopp har jag såvitt jag vet aldrig träffat på någon med migrän med yrsel som främsta eller enda symptom och Ménières kan jag ha stött på EN patient med. Och där var det inte heller säkert att det var fallet.
De första två är inte osannolika att man får… De andra två är inte omöjliga, men inte sannolika sett till hur få jag träffat. Hade det varit ingen som helst chans hade jag inte nämnt dem, men det kan vara intressant att ha ett hum om hur rimligt det är det ena och det andra när jag nämner flera olika skäl. Inte heller är det osannolikt att man får yrsel baserat på bitarna jag tänkte att vi skulle komma till nu, där det mer handlar om stress, inlärning och hur vi lever.
Långvarig funktionell yrsel, eller PPPY som i Persisterande Postural Perceptionell Yrsel
… är lite som långvarig smärta – men med yrsel. I lik het med den långvariga smärtan så krävs det att haft besvär i mer än tre månader för att få sin diagnos. Man lär sig yrseln utifrån att någonting tidigare varit trasigt. Det första problemet läker ut och försvinner – och kvar blir den här. Det blir tillitsbrist, där man inte riktigt längre tror på det som ska sköta balansen, vilket kanske understryks extra av att det tidigare kallades fobisk yrsel av att man då undvek mycket, bland annat huvudrörelser.
Ungefär 2/3 av fallen kommer efter att man haft någon yrselsjukdom från början, där det är mer sannolikt att man får det om man inte från början tagit reda på varför man haft yrseln och behandlat så gott det går. Gör man inte det, utan bara lever vidare så stannar yrseln allt som oftast kvar längre och blir mer obegriplig, vilket är goda skäl till att få till yrselns motsvarighet till långvarig smärta. Den sista tredjedelen tilldelas de med ångest eller depression som får det därigenom.
Den här biten behandlas i nämnvärd utsträckning som just långvarig smärta. Kom fram till att det inte finns något farligt – och träna på att skapa förtroende och kapacitet igen. Börja där man är, utmana, lär, utforska och bygg kapacitet.
Kristallsjuka och migrän, och till viss del Ménières kan man träna hur mycket man vill utan att det blir bättre. Det botas inte genom att allmänt provocera yrseln. Man provocerar bara yrseln och förvärrar måendet temporärt. Så återigen är varför viktigt, som med all vård – och allt stressrelaterat. Kristallsjuka kan förstås tränas genomtänkt nog, som kan ge framsteg, men att bara allmänt provocera som med en del yrsel – det ger bara en dålig dag.
Kristallsjukan behandlas genom att man positionerar huvudet för att få kristallerna dit de ska. Semonts manöver kan man söka efter om man vill prova själv. Det är, såvitt jag vet, den vanligaste man använder, även om jag inte ägnar mig åt allt för mycket kristallsjuka själv.
Virus på balansverven behandlas genom att träna, träna, träna när man väl överlevt det initiala i ett par dagar
Ménières är något som kommer fortsätta vara där och det är snarare något som man får hantera med läkemedel och listigare vård man kan få tag i. Det är inget du tränar bort själv, även om träning kan vara en del av det hela.
Migrän vill vi undvika i så stor utsträckning som möjligt. Vad som ger anfallen sen, det är ofta ganska individuellt. I en del fall är det fysiskt och muskulärt, då hjälper träning och egna insatser väldigt mycket. I en del andra fall är det helt oviktigt.
Långvarig funktionell yrsel, tillsammans med stress, ångest, depression – och för all del också då virus på balansnerven – där är saker vi tränar.
Dålig balans eller svaghet, om man blandar ihop det lite… för det är ju inte faktiskt yrsel, även om man kan uppleva det lite så, är i stor utsträckning träning, träning, träning för att bli bättre.
Medicinering kan vara en anledning. Jag har träffat dem som äter mediciner mot nervsmärta som knappt kan stå upp för att de blivit så vingliga av den. Här är det antagligen svårare att träna bort det, när det blir neurologisk påverkan och en ren fysiologisk bieffekt av mediciner. Då kan det vara att man behöver trappa ner läkemedlet om man ska få mindre yrsel, eller bara stå ut länge nog för att biverkningen ska lugna sig.
Spända muskler verkar kunna vara en del i det ibland. En del som jobbar mycket med yrsel verkar inte alls gilla att man tycker så och en del tycker att det är helt rimligt. En del får triggerpunkter som ger MASSOR med yrsel och kräkningar när man trycker på dem. Är det så illa när man påverkar dem fysiskt är det rimligt, tänker jag, att man kan få samma besvär fast i mindre utsträckning i vardagen. Framför allt verkar det vara kring nacke och hals man får de här symptomen.
Don efter person och varför blir alltid relevant, om man nu kan hitta sitt varför. Det gör så vansinnigt mycket för att man därigenom kan hitta det goda skälet och då också behandla det.
Ofta förvärras yrseln av rädsla, som ju då är väldigt snarlikt ångest, som jag tänker kan ge en stor del av yrseln de stressade upplever. Om yrseln uppstår när du blir ängslig, snarare än tvärtom, kan det vara ångest som påverkar andningen, blodtrycket och var blodet går.
I så fall bör man ta hand om ångesten, snarare än yrseln själv, för att må bättre. Ångest kan påverka andningen där man börjar hyperventilera, vilket kan minska mängden koldioxid i blodet och det kan i sig göra att man känner sig ostadig. Ångest kan också leda till att man blir ovanligt uppmärksam och känslig, så man märker av kropp och känslor ovanligt bra. Det kan göra att man märker minsta lilla yrsel eller ostadighet desto bättre.
I samband med långvarig stress är en av de vanligare orsakerna till yrsel troligen proprioception och triggerpunkter. Muskler blir spända av stress och långvarig spänning verkar kunna skapa triggerpunkter. Dessa triggerpunkter skapar en konstant spänning musklerna, som tillsammans med ledernas proprioception, verkar vara det som förvirrar hjärnan när det gäller yrsel. Denna typ av yrsel är, som jag började med att säga, ofta ganska låggradig och vag. Det är inte den typ där du snurrar runt och mår illa, utan snarare en ostadighet.
Vi får den här ostadigheten när det vi uppfattar här och där inte riktigt stämmer överens. Det finns en förvirring i tolkningen, så du får en illusion av att röra dig på ett visst sätt. Varför vi får det kan variera. Innerörat i sig påverkas sällan av stress. Det kan absolut göra det, men jag tänker att det vanligaste är musklerna. Inte heller är det vanligt att ögonen påverkas.
Muskler däremot – och kanske, till viss del, hjärnan. Musklerna är de vanligaste bedragarna och stökar till det för de flesta som är besvärade av stress, förutom då den där ångesten. Oftast ger de inte yrsel, men en riktigt stor andel av folket du ser om dagarna besväras av muskler som inte är i toppenskick – även om de inte är utmattade. I och med att stress mer än gärna förvärrar skicket på musklerna så blir det vanligare att de med utmattning får sopiga muskler… Som då också till och från kan bidra till yrsel. Ganska tacksamt i och med att de kan behandlas genom rörelse och manuella åtgärder.
Är det hjärnan som är boven i dramat så behandlas rimligtvis det genom att ta hand om det som är stressande. En del blir mer eller mindre akut yrsliga så fort de blir mer stressade. Om det är fallet så syns det ganska tydligt var symptomet i sig kommer ifrån och det blir rätt lätt att försöka undvika det ena för att slippa att det andra blir värre.
När huvudproblemet är yrsel, blir vissa bättre av att gradvis utsätta sig för det. Träning genom att provocera känslan tillsammans med kunskap kan räcka; att bara veta om att besväret är ofarligt kan göra mycket. Vid träning är det till att utmana och besvära symptomet – men inte genom att stressa – och sen återfå kontroll och stadighet. Igen och igen. Upprepa och på’t igen.
Det är ofta behandlingen för ofarliga problem i innerörat och det kan snällt fungera för muskulatur också. Om din yrsel inte kommer från något där du kan öva för att göra det bättre, måste du ta itu med varför istället. Om stress är den enda orsaken, är det där vi behandlar. Om triggerpunkter är orsaken, kan du bli bättre av att behandla musklerna. Vill man göra något åt det själv kan man behöva prova sig fram lite. Är det inte på nivån att man omedelbart kräks som en del yrselbesvär faktiskt kan resultera i, så går det att utforska det om man håller sig lite stillsam, saklig och blandar det med lite nyfikenhet.
Om du är intresserad av att behandla din yrsel där orsaken verkar vara muskulär så kan det vara idealt att ge sig på hela paketet med muskler kring nacke, axlar och skuldror. Vill man göra det så noga och ordentligt man kan så finns det ett program jag har satt ihop för att hjälpa till med det.
Verkar besvären komma från någon av de tidigare nämnda åkommorna där det blir väldigt mycket yrsel så tittade vi på lite åtgärder tidigare. Ibland vill och borde man söka vård för de här. Fungerar inte livet är det helt rimligt att be om hjälp där.
Lycka till!