Symptom: Hudproblem från stress
Autoimmuna besvär och hudproblem från stress
Autoimmuna besvär och hudproblem från stress är inte allt för ovanligt. Det autoimmuna eller inflammatoriska blossar upp och huden i allmänhet blir mer besvärlig när stressen ökar. Ibland syns det tydligt i huden som utslag, eksem, urtikaria, akne, rosacea, psoriasis eller… Helt enkelt bara torr och kliande hud utan något finare namn.
Läs här, lyssna på Patric på Dolor […] eller hitta avsnittet här: https://shows.acast.com/patric-pa-dolor/symptom-hudproblem-och-autoimmunt
Stressen kan öka produktionen av oljor från huden och den verkar kunna öka den allmänna inflammationen, vilket är där problemen uppstår. Om det nu leder till ett nedsatt immunförsvar är det mer sannolikt att huden störs av yttre faktorer som också leder till infektioner.
Vissa med virus som undertrycks av immunsystemet får symtom igen när de stressar tillräckligt. Herpes är ett virus som kan störa på det sättet, vilket gör att en del kan ta munsår som ett tecken på att de tagit i för mycket och för länge.
Samma virus som ger oss vattkoppor när vi är små kan blossa upp och ge bältros eller ”herpes zoster”, som kan göra rejält ont enligt utsago. Jag har en bekant som brukar få bältros sommartid när det är för mycket festival och partaj där drickat kanske är en större del av intaget än mat – och där kroppen då tydligen inte riktigt verkar känna att den får precis det den vill för att det ska bli så bra som möjligt.
- Jag har träffat mer än en kvinna som störts av nässelutslag, klåda och sömnlöshet som gått över när man väl kommit ifrån sitt rådande förhållande.
- Jag har träffat de med lustiga, mystiska utslag som lika mystiskt försvunnit så fort man bara tagit sig ifrån sin ohållbara situation på jobbet.
- Jag har träffat de med psoriasis som blommar upp och invaderar hejdlöst när det blir för mycket – både hud och leder.
- Någon, har jag sett, har använt de lite mer objektiva kliande blåsorna som dyker upp på händerna som en indikator att man är ute på tunn is med stress och att depressionen djupnar.
Har du någonsin märkt av hudproblem under stressiga perioder?
Påverkar det när det blir mer ångest och djupare depressiva episoder?
Hur tar du hand om din hud när livet känns överväldigande?
Om du är på gränsen till att få symtom kan miljön vara den sista faktorn du behöver för att bli riktigt besvärad; sol, värme, kyla eller liknande kan vara det som verkar ge det. Om så är fallet – var extra snäll mot huden och undvik det som ger problem. Att duscha och använda tvål för ofta kan vara en annan faktor. Är det nödvändigt att göra det två gånger dagligen? Om så, kan du använda en annan tvål? Ju känsligare man är desto viktigare kan det bli med detaljerna för att balansera vidare, snarare än att ramla ner och få det där man inte vill.
Vissa symptom, t.ex. uticaria, kan avhjälpas med antihistaminer och irriterande torr hud kan återfuktas med praktiskt taget allt som är krämigt och fett, medan herpesvirus vanligtvis behöver något mer dramatiskt som antivirala medel… Eller lugn och ro.
Behandla så bra som möjligt är ju listigt, men det rimligaste är som alltid med de här symptomen att fortsätta göra vad som krävs för att bli frisk. Här finns det ganska sällan några mirakelkurer mer än att komma ner i varv. De anti-virala som en del kan tänka att man behöver är inte nödvändiga om immunförsvaret fungerar som det ska – och det samma gäller i många fall med allt det där mildare också. Fungerar huden och hela baletten som det ska för att man är harmonisk nog så kan man leva helt vanligt utan kräm och klet.
Fungerar huden inte när man är lugn och till freds nog så är det förstås en helt annan sak. Då kan vi inte titta på universallösningen och säga att allt går över bara man djupandas tillräckligt och lugnar ner sig.
Mekanismerna är rimligtvis relaterade till kortisol och det rent immunologiska, där kortisol ju också är till för att reglera inflammation. Det är det tydligt att det gör i och med att vi medicinerar med det för att strypa inflammation.. Men det kommer också med sina bieffekter.
Jag kan tänka mig att det gott kan ha med blodcirkulation att göra också. När vi stressar får vi mindre cirkulation perifiert, långt ifrån bål och hjärta, vilket gör det mindre sannolikt att de bitarna fungerar bra. Hud om något sitter ju perifiert, framför allt på händerna som gärna drabbas.
Men… Är mekanismen det viktigaste eller är det att normalisera här? Jag är inte riktigt säker. Min poäng är nog mest att understryka och förklara att det är helt normalt och vanligt med hud som ger upp och autoimmuna saker som blossar upp i samband med stress. Antingen väldigt mycket stress under relativt kort tid – eller för mycket stress under desto längre tid.
Ibland kan man bli lite torr och ibland kan det påverka… väldigt märkbart. Torr och dassig hud kan många överleva – men när det blir klåda så man inte kan sova, munsår där man börjar känna att det är stora hål i kroppen eller bältros så börjar många känna att det är över gränsen.
Men det är helt normalt, logiskt och rimligt. Någon blåsa här eller där är dessutom uthärdligt. Men det är inte rätt för det. Har man inte gått för långt – använd det här som en bra hint. Är det ytterligare en del i att det har gått helt åt skogen så kan det vara bra att veta att det är rimligt. Det är ingenting jättekonstigt och oförklarbart. Fler provar precis samma sak – och kommer det tillsammans med den långvariga stressen så är det sannolikt där man påverkar hudproblemen bäst också.
Med det här kan man på något sätt deducera att vår hud är mer än bara en yttre barriär. Huden blir snarare en spegel av vårt inre tillstånd och här får vi ytterligare en gång berättat för oss att stresshantering inte bara blir viktigt för vår mentala hälsa, utan också för vår fysiska.
Det handlar om att hitta balans i livet, lära känna vår kropp och lyssna på alla dess signaler. Att ta hand om dig själv genom det är inte ett tecken på svaghet, utan snarare ett uttryck för styrka och självmedvetenhet.
Är ambitionen att prestera så mycket, förträffligt och strålande som möjligt över tid så blir det dessutom nödvändigt att göra det här för att kunna hålla på länge så du KAN göra precis det. Det blir inte bara användbart för de där som vill leva myspys och sitta under en filt. Det gäller alla, oavsett ambitionsnivå, även om man kanske inte ens skulle bry sig om sin hud förträffligt mycket. Det kan vara av största värde att man får upp ett ljus genom att uppmärksamma den ändå. För att må bra i övrigt.
Så nästa gång din hud skickar ett meddelande så kan det vara värt att ta ett ögonblick att lyssna för att kunna fundera på om det var något av värde. Man kanske behöver lite mer omsorg och förståelse.
I bästa fall behöver man bara lite hudkräm.