Finns det test för PTSD? Absolut. Det finns bra frågeformulär och strukturerade intervjuer: PCL-5 och CAPS-5.

Men ett högt resultat är inte rakt av samma sak som att ha fått en diagnos. Här går jag kort igenom hur PCL-5 och CAPS-5 används, vad siffrorna kan säga och varför man fortfarande behöver förstå människan bakom resultatet.

Gör en självskattning av PTSD med PCL-5

PCL-5 är ett självskattningsformulär med 20 frågor om symtom på posttraumatiskt stressyndrom. Det används både för att upptäcka möjlig PTSD och för att följa hur symtomen förändras över tid, exempelvis under behandling.

Du kan ladda ner PCL-5 på svenska här från Carlbring.

Eller komma åt det här:

PCL 5 med kriterium A SVENSKA Download

Ett högt resultat betyder inte automatiskt att du har PTSD, och ett lågt resultat utesluter inte alla traumarelaterade problem. Formuläret är ett hjälpmedel, inte en diagnos i sig.

Om du känner igen dig i symtomen är det klokt att undersöka dem vidare tillsammans med vårdpersonal med relevant kompetens.

PCL-5 – självskattningen som går relativt fort

PCL-5 står för PTSD Checklist for DSM-5. Det är ett självskattningsformulär med 20 frågor, en för vart och ett av de PTSD-symtom som återfinns i DSM-5. Personen skattar hur mycket symtomen besvärat honom eller henne under den senaste månaden, från 0 (inte alls) till 4 (extremt mycket) poäng per fråga. Totalpoängen kan därför hamna mellan 0 och 80.

Väldigt konkret: frågorna handlar bland annat om påträngande minnen och mardrömmar, om att undvika påminnelser om traumat, om negativa föreställningar, känslor och om förhöjd vaksamhet, irritabilitet eller sömnsvårigheter. Det är inte tjugo olika diagnoser. Det är tjugo delar av ett möjligt PTSD-mönster.

PCL-5 används framför allt för att:

undersöka om en mer fullständig PTSD-bedömning är motiverad,
uppskatta graden av PTSD-symtom,
följa förändring före, under och efter behandling.

Formuläret tar ofta bara några minuter att fylla i. Den amerikanska specialistresursen National Center for PTSD beskriver både användning och poängsättning.

I Sverige finns formuläret hos Per Carlbrings formulärbank, inklusive PCL-5 på svenska med traumakriterium.

Vad betyder poängen?! 31, 33 eller 37 poäng?

Här blir det lätt rörigt om man läser några olika hemsidor. Man kan stöta på gränsvärden runt 31–33 poäng, och i svenska sammanhang diskuteras även andra gränser. Anledningen är att gränsvärden inte är naturlagar. Ett gränsvärde behöver väljas utifrån vilken grupp man testar och vad man vill använda resultatet till.

Formuläret ger en indikation på symtom och kan användas för att följa förändringar över tid, men fastställer inte ensamt en diagnos. Vill du förstå hur psykologiska tester fungerar, vad resultaten betyder och vilka begränsningar de har kan du läsa mer om psykometri och självskattning. Mer om och fler ångesttester hittas här. Hur man räknar, vad en viss siffra räknas som och annat är i regel individuellt för olika tester.

Tänk dig en mottagning dit människor redan söker för misstänkt PTSD och jämför den med en stor undersökning av människor ur befolkningen. Samma siffra kan få olika förmåga att skilja mellan personer med och utan diagnos. Sätter man gränsen för lågt hittar man fler som behöver utredas men också fler falska alarm. Sätter man den för högt missar man vissa med verkliga besvär.

Carlbrings genomgång av svenska data visar just varför detta är knepigt. Därför vill jag vara försiktig med formuleringar i stil med ”du har PTSD om du får 31 poäng”. Så fungerar det inte. PCL-5 är ett värdefullt hjälpmedel, men inget självständigt bevis på diagnos.

Det är ett verktyg för screening. Det fungerar rätt så bra – men det ger inget binärt svar i form av ja eller nej, på samma sätt som mycket andra tester är svåra och lite vaga. Människor är inte binära och mycket besvär och symptom är glidande från obefintliga till mycket. Då blir det ofta uppskattningar.

Och vad innebär traumakriterium A?

Man kan ha hög ångest, många mardrömmar, dålig sömn och gott om undvikande utan att kriterierna för PTSD är uppfyllda. För en PTSD-diagnos enligt DSM-5 krävs exponering för en händelse som innefattar faktisk eller hotad död, allvarlig skada eller sexuellt våld, med vissa preciserade former av exponering.

Det är en av anledningarna till att det finns versioner av PCL-5 där man först undersöker händelsen som symtomen kopplas till. Den delen behöver också bedömas ordentligt. Svåra livshändelser som inte uppfyller kriteriet kan orsaka verkligt lidande och behöva behandling, men de ger inte automatiskt just diagnosen PTSD.

CAPS-5 – den strukturerade kliniska intervjun

CAPS-5, Clinician-Administered PTSD Scale for DSM-5, är ett mer omfattande instrument. Det är en strukturerad klinisk intervju, med standardiserade följdfrågor där den som gör bedömningen undersöker symtomens förekomst, intensitet, varaktighet och betydelse.

Den omfattar 30 frågor eller bedömningsområden och tar ofta 45–60 minuter, ibland mer beroende på sammanhang. Utöver de tjugo PTSD-symtomen undersöks bland annat tidsförlopp, funktionsnedsättning och dissociativa symtom. CAPS-5 räknas som en referensstandard för PTSD-diagnostik och används i stor utsträckning i forskning.

Det viktiga är inte att frågorna är mer avancerade utan att någon får möjlighet att ställa följdfrågor, reda ut missförstånd, bedöma sammanhanget och väga olika möjliga förklaringar mot varandra. National Center for PTSD beskriver CAPS-5 och dess användning här. En svensk presentation finns hos Carlbring.

test för PTSD — PTSD visar sig inte alltid som AI-typexemplet. Då kan man behöva testa och undersöka mer ingående. CAPS-5 är ett sånt sätt.

Varför kan PCL-5 och CAPS-5 ge olika svar?

Säg att någon sover dåligt, är mycket lättskrämd, skäms för sig själv och undviker människor. Det är symtom som kan bidra till hög PCL-5-poäng. Men motsvarande besvär kan också förekomma vid depression, andra ångesttillstånd, långvarig stress och flera andra problem.

I intervjun går det att undersöka om symtomen faktiskt är kopplade till en kvalificerande traumatisk händelse, om de började efter händelsen, hur de yttrar sig och vad som bättre skulle kunna förklara dem. Samma person kan förstås också ha mer än en diagnos. Det är samsjuklighet, inte ett argument för att en av diagnoserna måste vara fel.

Jag tycker att det är här diagnostiken blir meningsfull: inte när vi lyckas sätta en etikett på en poängsumma, utan när vi förstår vilka problem som finns och vad vi ska göra åt dem.

Ett test kan också hjälpa till att utvärdera behandlingen

Om någon börjar behandling med mycket stora PTSD-besvär är det rimligt att vi vill veta om livet och symtomen faktiskt blir bättre. En ny PCL-5 efter en tids behandling kan ge viktig information. Men även här gäller det att titta på mer än en förändrad totalsiffra.

Kanske har mardrömmarna minskat men personen vågar fortfarande inte träffa sina vänner. Kanske har självskattningen förändrats ganska lite, men personen kan nu åka buss och arbeta igen. Funktionsnivå, livskvalitet och vad personen faktiskt vill kunna göra behöver vara en del av samtalet.

Viktigt också: det här är inte tänkt som en rekommendation att själv börja genomföra traumaintervjuer på sig själv eller andra. Självskattningar kan vara hjälpsamma, men kan också väcka obehag och behöver användas med eftertanke.

Så vad ska jag göra om jag tror att jag har PTSD?

Om du känner igen dig i symptomen och problembilden i PTSD med återupplevanden, undvikande, stark hotkänsla eller ångest som tycks höra ihop med något traumatiskt du har upplevt, är det rimligt att ta upp det med vården. Det gäller också om det främst känns som ”bara ångest”, sömnproblem eller depression, men du misstänker att någonting mer ligger bakom.

Ett formulär kan vara ett sätt att börja strukturera tankarna. En diagnos kräver en mer samlad bedömning av en kompetent vårdgivare. Målet är ju inte att samla tester eller diagnoskoder, utan att förstå problemet tillräckligt väl för att kunna få rätt hjälp.

Källor och fördjupning

Per Carlbring, Professor i Klinisk Psykologi, om PCL-5

”PCL-5 används för att preliminärt screena för en möjlig PTSD diagnos, fastställa en preliminär PTSD diagnos, eller bekräfta en fastställd PTSD diagnos, samt för att utvärdera en behandling/insats genom att administreras före och efter behandling, samt vid eventuella uppföljningar.

Föregångaren till PCL-5 är PCL-S. PCL-S byggde på DSM-IV (17 kriterier) och PCL-5 bygger på DSM-5 (20 kriterier). Det finns en stor mängd studier där PCL-S har utvärderats. För PCL-5 finns inte samma mängd referenser beroende på att den bara använts sedan 2013. PCL-5 har ersatt PCL-S i valideringsstudier sedan 2013.

I det regionala vårdprogrammet för PTSD förordas för närvarande PCL-S och IES-R. IES-R mäter en begränsad uppsättning PTSD-symtom den sista veckan, d.v.s. inte i enlighet med DSM-5 kriterierna för PTSD. Dessutom används PCL-5 mer i forskningssammanhang än IES-RI.

Under hösten 2021 är en svensk psykometrisk studie på PCL-5 under review (Bondjers och medarbetare, se referenslista). Denna studie har funnit stöd för reliabiliteten i den svenska versionen av PCL-5, genom påvisad god Cronbach’s alfa, test-retest reliabilitet, bra intern konsistens och god konvergent validitet. Studien noterar dock att ett tydligt gränsvärde för screening av PTSD är svårt att fastställa i den svenska versionen av PCL-5. Studien föreslår ett gränsvärde på 31 för screening av personer med misstänkt PTSD och 37 för i större undersökningar på mer allmän population, exempelvis statistiska undersökningar. Trots dessa gränsvärden visar studien på diskrepans mellan PTSD-bedömning från och PCL-5 och kliniska utredningar.”

Per om att tolka PCL-5

Per skriver så här om poängsättning:

”I journalanteckningen ska först svaren på de fem onumrerade frågorna på sidan 1 redovisas i fritext. Efter den första skattningen behöver sedan endast sida 2 administreras, som ett symptommått vid följande tidpunkter:

(a) under behandlingen som ett processmått,

(b) direkt efter behandlingen för att utvärdera behandlingen/insatsen, samt

En totalpoäng av svårighetsgraden av varje symptomkluster erhålls genom att summera samtliga svarskattningar inom respektive symptomkluster enligt följande:

Symptomkluster B (påträngande symptom): den beräknade poängsumman av frågorna 1-5.
Symptomkluster C (undvikandebeteenden): den beräknade poängsumman av frågorna 6-7.
Symptomkluster D (negativa förändringar i emotioner och sinnesstämningar): den beräknade poängsumman av frågorna 8-14.
Symptomkluster E (symptom på förhöjd fysiologisk aktivering): den beräknade poängsumman av frågorna 15-20.

Tolkningen av PCL-5 ska göras av en kliniker genom att summera svarsskattningarna på samtliga 20 symptomfrågor (intervall – 0-80). Det preliminärt fastslagna gränsvärdet för en PTSD-diagnos (≥ 31) (se dock mer information under diagnos nedan).

Redovisa förbättringar av PTSD symptom på PCL-5 som ett resultat av en behandling/insats enligt följande:

(a) om förbättringen understiger 5 poäng: ingen märkbar förbättring har skett

(b) vid en förbättring på 5-9 poäng: det finns en indikation på en tillförlitlig förbättring, d.v.s. en förbättring som inte beror på slumpen

Test för PTSD – PCL-5 och CAPS-5