Ångesttester är praktiskt i och med att ångest kan vara en ganska vag upplevelse. Det kan handla om ständig oro, akut panik, rädsla inför andra människor, tvångstankar, sjukdomsoro eller ett undvikande som börjar begränsa livet. Ibland känner man sig bara stressad och illa till mods utan att riktigt kunna förklara varför.
Då kan självskattningsformulär vara användbart. Inte för att en siffra plötsligt vet allt om dig, utan för att rätt frågor kan hjälpa oss att få syn på vilket problem som faktiskt finns och hur mycket det påverkar vardagen.
Jag tycker att det är en viktig poäng: ”Ångest” är inte en enda sak. Ett test som mäter generell oro kommer inte automatiskt att upptäcka alla problem med panik, tvångstankar eller hälsoångest. Därför har jag samlat några olika formulär här, med information om när de passar och hur resultaten ska förstås.
Det kan vara praktiskt för att sätta fingret på problem så man ser vad som faktiskt är besvärligt och hur – och det kan kvantifiera problem för att någon annan ska förstå dem bättre. Känslor är generellt svårförmedlade, men här kan vara ett sätt att berätta hur det är på insidan. Det här är också ett sätt att kunna se utveckling, exempelvis före- och efter en intervention, behandling eller förändring i livet av något slag.
Du behöver inte skapa något konto eller skicka dina svar till Dolor. Öppna formuläret hos den angivna källan, fyll i det på papper eller för egen del och räkna samman poängen enligt instruktionerna. Det mesta hänvisar till externa källor på grund av upphovsrätt.
Vilket ångesttest ska jag välja?
Om du framför allt känner dig ständigt orolig och spänd är GAD-7 en bra start. Om du har panikattacker och oroar dig för nya attacker kan PDSS-SR säga mer. Om det är andras granskning och sociala situationer du fruktar är SPIN mer träffsäkert. Om tvångstankar och ritualer står i centrum finns OCI-R. Om du främst är rädd för allvarlig sjukdom kan SHAI-14 vara relevant. De hittas här.
Min erfarenhet säger att de bitarna passar utmärkt för sin enskilda sak. Stressrelaterad ohälsa passar inte riktigt in i någon av dem, även om GAD och hur det ter sig med ångesten kan passa i hur en del får ångest vid utmattningsproblematik. Verkar din ångest snarare komma i samband med utmattning, efter långvarig stress, så kan KEDS, ett test för utmattning och stressrelaterade symtom passa bättre.
Kommer din ångest mer som en del av depressiva problem (även om det kan vara svårt att veta vad som är hönan och ägget om man lider av båda…), där du också besväras av nedstämdhet och andra symptom från depression kan MADRS, ett test för depressiva symtom passa bättre.
Du måste inte göra alla test. Ibland är ett test alldeles tillräckligt för att få ett samtal att komma igång. Vid mer komplexa eller överlappande besvär kan flera instrument vara användbara, men då är en klinisk bedömning minst lika viktig.
GAD-7 – test för generell ångest och oro, GAD
GAD-7 består av sju frågor om den senaste tvåveckorsperioden. Frågorna gäller exempelvis oro, nervositet, rastlöshet, irritabilitet och hur svårt det varit att kontrollera ångesten. Det man letar efter är i synnerhet Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Varje fråga ger 0–3 poäng. Summera de sju svaren, vilket ger en totalpoäng mellan 0 och 21.
Så brukar GAD-7 tolkas
- 0–4 poäng: minimal ångestnivå enligt skalan.
- 5–9 poäng: lindriga ångestsymtom.
- 10–14 poäng: måttliga ångestsymtom.
- 15–21 poäng: svåra ångestsymtom.
Om du får 10 poäng eller mer är det en vanlig anledning att undersöka ångesten närmare. Det betyder inte automatiskt att du har generaliserat ångestsyndrom. Testet fångar även symtom som kan förekomma vid andra problem, och svenska metodgenomgångar påminner om att gränsvärden inte fungerar lika i alla grupper.
Formulär och källa: GAD-7 hos Per Carlbring, med svensk PDF och poängsättning.
GAD-7 går att använda för uppföljning över tid. En sjunkande poäng kan vara uppmuntrande, men det är också viktigt att se om sömnen, relationerna och vardagsfunktionen faktiskt förändras.
PDSS-SR – test för paniksyndrom och panikattacker
En panikattack kan vara en stark och skrämmande upplevelse. Men vid paniksyndrom spelar också rädslan för nästa attack, undvikandet och påverkan på livet stor roll. Därför kan ett mer specifikt instrument vara bättre än GAD-7.
PDSS-SR består av sju frågor, var och en med 0–4 poäng, och ger en summa på 0–28. Frågorna omfattar bland annat attacker, förväntansångest, rädsla för situationer, undvikande och hur mycket besvären stör arbete och socialt liv. Skattningen gäller den senaste veckan.
Hur tolkar man PDSS-SR?
En högre totalsumma talar för mer omfattande panikrelaterad problematik. Hos Per Carlbring beskrivs 9 poäng eller mer som ett vanligt screeningsvärde. Där redovisas också separata svårighetsindelningar för personer med respektive utan agorafobi, eftersom samma summa inte alltid betyder riktigt samma sak i båda grupperna.
För den som följer en behandling används ibland minst 40 procents minskning som ett mått på behandlingsrespons. Om du exempelvis går från 20 till 12 poäng är det en minskning med åtta poäng, alltså 40 procent. Men en sådan siffra ska förstås tillsammans med hur du faktiskt fungerar i vardagen. Funktionen i vardagen är i regel det mest väsentliga när man testar (och testar om). Siffrorna i sig är många gånger lite subjektiva.
Formulär: PDSS-SR – svensk PDF. Fördjupning: Poängtolkning och svensk validering.
Observera att enstaka panikattacker kan förekomma utan att man har paniksyndrom. Återkommande attacker med nya eller oklara somatiska symtom kan också kräva medicinsk bedömning.
SPIN – test för social ångest
Den som besväras av social ångest kan vara särskilt rädd för att bli granskad, göra bort sig, rodna, svettas eller få andras negativa uppmärksamhet. Ibland leder det till omfattande undvikande: möten, samtal, presentationer, festligheter och vardagliga kontakter blir svåra. Vill du förstå problemet bakom formuläret finns redan min artikel om KBT och social ångest.
Social Phobia Inventory, SPIN, har 17 frågor med svarsalternativ 0–4. Totalsumman är 0–68 poäng och gäller upplevelser under den senaste veckan.
Så kan SPIN-resultatet förstås
Ett vanligt använt gränsvärde från den ursprungliga amerikanska valideringen är 19 poäng för att skilja grupper med social ångest från jämförelsegrupper. Men studier i olika populationer har funnit andra lämpliga gränser, exempelvis 25 poäng. Därför går det inte att förvandla 19 poäng till en allmän diagnosgräns för varje svensk besökare.
En ofta använd ungefärlig svårighetsindelning är 0–20 ingen eller mycket lindrig, 21–30 lindrig, 31–40 måttlig, 41–50 svår, 51–68 mycket svår social ångest. Dessa etiketter är pedagogiska indelningar, inte en ersättning för klinisk bedömning.
Formulär: Svensk SPIN-PDF via SibeR/Region Stockholm. Fördjupning: SPIN hos Per Carlbring.
Den svenska SPIN-versionen är upphovsrättsskyddad och får användas under särskilda villkor.
OCI-R – test för tvångstankar och tvångshandlingar
Tvångssyndrom (OCD) kan innehålla påträngande tankar och beteenden eller mentala ritualer som personen känner sig tvungen att utföra för att dämpa obehag eller förhindra en befarad katastrof. Mer om tvångssyndrom och behandling hittar du i artikeln på bloggen.
Obsessive–Compulsive Inventory–Revised, OCI-R, har 18 frågor, vardera 0–4 poäng. Summan blir 0–72 poäng. De sex delskalorna undersöker olika typer av problem: tvättande, kontrollerande, ordnande, tvångstankar, samlande och neutraliserande. Frågorna gäller besvär under den senaste månaden.
Hur tolkar man OCI-R?
I flera studier används 21 poäng som ett möjligt screeningsgränsvärde. Andra material har funnit att 18 poäng kan vara mer relevant när man jämför med personer som redan har andra ångestdiagnoser. Det illustrerar varför gränsvärden aldrig är frikopplade från den grupp man undersöker.
En högre poäng talar generellt för mer omfattande tvångsrelaterade besvär, men säger inte ensamt om personen uppfyller diagnoskriterier. Delskalorna kan ibland vara mer kliniskt intressanta än totalsumman: de visar vilka typer av tvång som stör mest.
Formulär: OCI-R på svenska, PDF hos Region Stockholms Kunskapsstöd. Fördjupning: OCI-R, svensk validering och poäng hos Per Carlbring.
SHAI-14 – test för hälsoångest
Hälsoångest handlar om att kroppsliga förnimmelser eller tankar om sjukdom får oproportionerligt stor plats. En del söker ständigt försäkran och undersökningar; andra undviker vården av rädsla för vad de kan få veta.
Short Health Anxiety Inventory – 14, SHAI-14, är ett svenskt tillgängligt självskattningsinstrument som undersöker oro för sjukdom och uppmärksamhet på kroppen. De 14 frågorna ger 0–3 poäng vardera, totalt 0–42 poäng, och avser den senaste veckan.
Hur tolkar man SHAI-14?
Den här skalan är ett bra exempel på varför man inte ska nöja sig med en enda magisk gräns. Forskningen har föreslagit olika cutoff-värden beroende på om man vill skilja patienter från friska kontroller, undersöker en psykiatrisk population eller behöver hög specificitet i en miljö där hälsoångest är mindre vanlig.
Det är vagt och svårt alltså, där en siffra inte alltid säger det hela – och då är man tillbaka på ”hur går det i vardagen?” som frågeställning. Inte vetenskapligt och kantigt med kvantifierande och forskning, men väldigt personligt och anpassat efter dig.
Hos Per Carlbring beskrivs exempelvis gränser kring 18, 22 respektive 29 poäng för olika ändamål. Där finns också andra, mer grova svårighetsintervall. För en enskild person bör poängen ses som en indikation på mängden hälsoångest, inte som ett avgörande medicinskt besked.
Formulär: Svenska SHAI-14 – PDF. Fördjupning: SHAI-14, svenska rättigheter och validering.
Särskilt viktigt här: Ett test för sjukdomsoro säger inte att dina kroppsliga symtom är ofarliga. Nya och medicinskt relevanta symtom ska bedömas på vanligt sätt, också om du har hälsoångest.
Varför finns inte ett enda test för alla fobier?
Vid en specifik fobi är det många gånger ganska tydligt vad personen är rädd för. Att bli skräckslagen inför en spindel behöver knappast alltid en omfattande självskattningsskala för att man ska förstå problemet.
Svenska nationella vård- och insatsprogram beskriver dessutom att det inte finns något generellt svenskt formulär som används på samma sätt för alla specifika fobier. Det finns särskilda skalor för exempelvis spindlar och injektionsrädsla, men jag ser ingen anledning att samla en rad specialinstrument bara för att få fler testlänkar. Läs om rekommenderad uppföljning och instrumentspecifika mått här.
Måste jag göra alla testen?
Nej. Välj i första hand den skala som undersöker det problem du vill förstå. Om du inte vet vad som är aktuellt kan GAD-7 ge en första allmän bild av ångestsymtom, men det är inte ett universellt test för alla ångestdiagnoser.
Var gärna noggrann med tidsperioderna: GAD-7 handlar om två veckor, SPIN och PDSS-SR om en vecka, OCI-R om den senaste månaden och svenska SHAI-14 om en vecka.
Det är lätt att få fel siffror om man svarar utifrån ”livet i allmänhet” på ett formulär som frågar efter den gångna veckan. Skriv gärna ner summan, datumet, vad som besvärar mest och vad du faktiskt inte längre gör på grund av problemet. När du gör samma test på nytt efter en tids behandling kan du också se om du kan göra mer av det du vill, inte bara om antalet poäng blivit färre. Att man får delar av livet tillbaka ser jag i regel som finare och mer värdefullt än att en siffra ändrats.
Vad gör man med ett högt värde?
Ett högt resultat kan vara anledning att prata med vårdpersonal, särskilt om besvären är ihållande eller påverkar arbete, relationer, sömn eller vardagsfunktion. Poängen i sig säger inte vilken behandling du behöver eller om det finns flera samtidiga tillstånd.
Vid akut psykisk kris, suicidtankar eller allvarliga kroppsliga symtom ska man söka lämplig vård snarare än att förlita sig på självtester. Om du är osäker på vårdnivå kan 1177 ge vägledning.
Fler självskattningar på Dolor
Det finns redan egna sidor för MADRS-S vid depression, KEDS vid utmattning och PTSD-test med PCL-5 och CAPS-5.
Testerna är verktyg, inte svar på allt
Det finns en fälla i att förväxla ett mätvärde med en människa. Två personer kan ha samma GAD-7-poäng och ändå ha helt olika bakgrund, hinder och behov. En kan ha stort lidande och ändå fungera ganska väl på jobbet, medan en annan får stora begränsningar i vardagen.
Det är viktigt att mäta när mätningen gör oss klokare. Men det som i slutänden behöver förändras är inte en siffra. Det är tillvaron.
Målet är att förstå vad som är besvärligt, hur mycket det påverkar dig och om det blir bättre när du försöker göra något åt det. Det är därför jag tycker att självskattningsformulär är användbara.
Källor och vidare läsning
- GAD-7 – Carlbring
- PDSS-SR – Carlbring
- SPIN – Carlbring
- OCI-R – Carlbring
- SHAI-14 – Carlbring
- Svenska vård- och insatsprogram – uppföljning av ångestsyndrom
Formulären används för screening och symtomuppföljning och kan inte ensamma fastställa en diagnos.