Kognitiv BeteendeTerapi

Kognitiv Beteendeterapi.

Idag tycker jag att Kognitiv BeteendeTerapi och Acceptance and Commitment Therapy borde gå hand i hand. KBT är praktiskt taget de rena beteendeförändringarna och resonemangen kring beteenden och lärande. ACT hjälper dig med ditt varför, känslor och att känna sagda känslor, hur du observerar och resonerar kring dem – och även om du har känslor kring någonting så försöker ACT hjälpa dig att komma vidare i din värderade riktning och nå dina mål.

I coachingen har det ingått som en del av det hela sedan det började, för beteendeförändringar är ofta viktiga – men det har nu blivit efterfrågat om det är möjligt att ägna sig åt ”bara KBT-biten”, utan coachingen som helhet. Det går om allt annat redan är i sin ordning. Anledningen till att coachingen är omfattande är för att det ofta är absolut nödvändigt för att få tillfredsställande resultat. Att ha stora problem och ägna små resurser åt det, eller att bara ägna sig åt en liten del av problemet blir ofta en besvikelse, precis som om man skulle ha en hel utmattningsproblematik med en lista på symptom och problem – men ber om hjälp med spänningshuvudvärken. Jag har träffat de som vill ha den hjälpen, men de blir oftast inte nöjda rakt av.

Det blir för tafatt och litet för att det ska bli märkbara resultat. Om det ens blir några alls. Om utmattningen är det som eldar på spänningshuvudvärken så kommer man inte kunna göra så mycket mer åt den än att symptomlindra kortvarigt. Då får man ses ofta och mycket – för ganska värdelösa resultat långsiktigt. Precis samma kan det vara här. Om någonting annat håller igång det du tänker att du vill behandla med KBT så behöver vi antagligen se över helheten. Så är ofta fallet, men är det bara KBT du tänker att du behöver, så lyft frågan så tittar vi på din situation och ser vad som passar.

Stora problem som man kommer med små lösningar på blir besvikelser.

Det är jag inte intresserad av.

Men har du bara mindre bekymmer så hjälper jag dig gärna med dem.

Jag ägnar mig inte åt att behandla allt ”man eventuellt skulle kunna” behandla med KBT. Det är brett och används till rätt mycket olika saker idag. Jag använder det för att behandla:

Sömnsvårigheter.

Ångest-, och panikångest

vid bilkörning

nålskräck

ältande och grubblande

och sociala situationer.

Depression – men här ser vi alltid till hela livet och behandlar med mer än bara KBT för att få så bra resultat som möjligt. Till och med Socialstyrelsen tycker att det är att föredra framför SSRI egentligen. Det är bara desto ovanligare att se i praktiken.

Socialstyrelsen förklarar kognitiv beteendeterapi så här:
”KBT grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa. Olika KBT-terapier betonar de två perspektiven i olika utsträckning. Medan klassisk beteendeterapi kan handla om att gradvis närma sig det som framkallar obehag (till exempel spindlar, sociala situationer) till dess att obehaget försvunnit, fokuserar kognitiv terapi på att identifiera och bryta negativa tankemönster. De två perspektiven och teknikerna förekommer dock ofta tillsammans. … Acceptance and Commitment Therapy är exempel på vad man kallar tredje vågens KBT. Dessa innehåller influenser från buddhistiskt tänkande i tekniker för att bland annat uppnå medveten närvaro (eng. mindfulness) och acceptans. Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet, och sedan kartlägger man med en så kallad beteendeanalys vad som utlöser problemen och gör att de kvarstår. Denna utmynnar i en behandlingsplan som provas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp.”