Att klättra upp ur en brunn

Att klättra ur en brunn vars väggar är täckta med det där slemmet stenar under vatten får är ingen lätt uppgift. Du tappar greppet och faller gång på gång ner i vattnet igen. Du ser himlen däruppe och du hör ”du klarar det!”. Någon kastar ner ett rep men det är för kort. Du klättrar på väggen, når inte repet och den där uppe släpper. En sten lossnar och du faller. Stenen landar på dig och du får stanna nere på botten ett tag till för att läka såret och hämta ny kraft.

Någon hittar ett längre rep, en hink och lite mat. Den hissar ner hinken med mat och knyter repet så du ska kunna klättra upp sen, när du orkar. De klarar inte att dra upp dig så du måste klättra själv.

Såret är läkt, du har fått lite energi av maten och försöker klättra upp. En bit upp orkar du inte längre utan faller igen. Nere på botten tittar du på vad du har. Du har en hink. Ett rep. Ett hängande rep. En sten. Inte mycket att göra något av. Men du vill upp och har en plan, så du ropar på hjälp. Någon kommer till brunnen och frågar vad du vill ha. Du ber om en planka och skor med ordentlig sula. De kan inte få dig ur brunnen men de kan hjälpa dig med det, så det kommer.

Det är fortfarande mörkt, du är fortfarande ensam i din kamp att komma upp och du har inte mycket att göra något med, men repet som hänger sitter stadigt och det är inte slemmigt som väggarna. Du inser att din plan kommer kräva en del övning och därför är det dags att sätta igång. Du snörar på dig skorna du fick och testar att klättra någon meter. Jodå, du får grepp så du kan låsa fast repet mellan fötterna. Ner igen. Samma sak flera gånger, lite högre varje gång, så du orkar lite till hela tiden. Hela vägen kommer du inte eftersom det är en djup brunn, men du blir starkare och det är det som är viktigt.

Med hjälp av stenen slår du av metallhandtaget från hinken och genom plankans mitt. Det är ett svårt jobb eftersom handtaget böjer åt alla håll, men till slut sitter det igenom plankan. Det böjer du till en ögla och det lösa repet, som var för kort för att dra upp dig, trär du igenom öglan. Du ropar upp och ber om lite mat. Repet dras upp och tillbaka kommer lite mer mat. Du äter en del av maten, knyter fast den nya hinken med resten av maten i plankans rep och det repet runt midjan. Sen klättrar du. Eftersom du har övat vet du ungefär hur långt du orkar, så innan du blir för trött låser du fast repet mellan fötterna, släpper försiktigt repet med ena handen och använder den för att kila fast plankan mellan stenarna på brunnens väggar. Nu har du plötsligt någonstans att sitta. Du knyter en knut på repet du klättrar på så att, förutom den avgörande delen den snart ska ha också kanske, förhoppningsvis, du kan få tag på den om du skulle falla och på så sätt slippa falla hela vägen igen.

När du har vilat tillräckligt och ätit lite till ställer du dig på din nyslagna knut, greppar tag i repet med båda händerna, tar ett djupt andetag och sparkar loss plankan. Snabbt med fötterna tillbaka på knuten så du kan stå emot när plankan når repets ände och det rycker till kring midjan på dig. Sen klättrar du igen. De där uppe ser dig och hejar på, vill att du lyckas.

Efter samma sak, om och om igen, drar du dig över kanten. Du är trött, blöt, sårig och ärrad. På länge har du inte sett annat är grottans väggar och en liten himmel lång långt borta. Men nu skiner solen. Gräset är grönt. Fåglarna kvittrar och vinden susar mellan träden.

Du hade ingenting där nere men du såg till att du fick det och gjorde något med det. Du tog risken att falla igen när du sparkade loss brädan varje gång du hade satt dig för att vila, men eftersom du tänkte dig för gjorde du knutarna att stå på, och eftersom du hade tränat var du stark nog att hålla dig uppe med bara armarna de stunder det krävdes. De andra kunde inte få dig ur brunnen, men de kunde ge dig saker för att underlätta för dig. 

Ingen kan ta dig ur en depression ÅT dig, det måste du göra. Däremot måste du be om hjälpen, för med största sannolikhet klarar du det inte själv. Verktygen måste komma någonstans ifrån, nere i brunnen finns de inte från början.

Kommentera